Trots låga elcertifikatpriser i början av år 2012 har den förnybara elproduktionen fortsatt att öka. Sedan 2003, då elcertifikatsystemet infördes i Sverige har den förnybara elproduktionen ökat med 15 TWh.
– Utbyggnaden av förnybar el fortsätter att vara hög. Under 2012 godkände Energimyndigheten 410 stycken anläggningar inom elcertifikatsystemet. Det motsvarar 3 TWh per år enligt anläggningsinnehavarnas egen bedömning. Flera stora anläggningar togs i drift i slutet av året så genomslaget kommer först i nästa års statistik, säger Gustav Ebenå, enhetschef på Energimyndigheten.
Den största utbyggnaden skedde inom vind- och biokraft. Även solcellsanläggningarna har ökat och till antalet tredubblades dessa under 2012. Produktionen är dock så pass liten att den inte påverkar produktionsstatistiken, men påvisar ett ökat intresse för solcellsel.
Elcertifikatpriset sjönk under 2011 och nådde under första halvan av 2012 rekordlåga nivåer, ner mot 140 kronor per elcertifikat. Priset återhämtade sig under andra delen av 2012 till en mer normaliserad nivå.
– Mycket tyder på att storleken på reserven av elcertifikat, utbyggnadstakten samt en osäkerhet kring Norges inträde och hur mycket elcertifikat de skulle utfärda, ledde till låga priser under första halvåret av 2012, säger Jenny Hedström, handläggare på Energimyndigheten.
Totalt för Sverige och Norge ökade reserven, det vill säga överskottet på elcertifikat, med 3 miljoner. Inom elcertifikatsystemet finns nu en reserv på nästan 12 miljoner elcertifikat. I Sverige bidrog låg kvotpliktig elanvändning till att reserven ökade. Elanvändningen i Norge blev högre än förväntat medan utbyggnadstakten var låg och det ledde till att reserven minskades något.
I Norge utfärdades 0,2 miljoner elcertifikat under 2012. Den kvotpliktiga elanvändningen var 81,1 TWh, vilket motsvarade 2,43 miljoner elcertifikat varav 2,38 miljoner annullerades.
Liksom under 2011 var kvotpliktig elanvändning låg under 2012 och uppgick till 91 TWh. Det resulterade i en kvotplikt på 16,3 miljoner elcertifikat varav i stort sett alla annullerades. Trots att 2012 var ett kallare år än 2011 så gick den kvotpliktiga elanvändningen ner, vilket till viss del kan förklaras med att fler företag registrerats som elintensiv industri.
I Sverige har elanvändningen under flera år legat under den prognos som gjordes för att fastställa kvoterna. Den förändring som genomfördes för kvoterna och som gäller från år 2013, får effekt först vid annulleringen år 2014. Ändringen tar hänsyn till en minskad elanvändning i Sverige men sedan beslutet togs har elanvändningen minskat ytterligare. I Norge var elanvändningen under år 2012 högre än beräknat.
Energimyndigheten och Norges vassdrags- og energidirektorat (NVE) har i sina respektive regleringsbrev fått i uppdrag att ge förslag på ändring av kvotkurvan inom den kontrollstation som ska genomföras. I denna analys kommer Sveriges elanvändning och den gemensamma reserven att beaktas. I Sverige ska rapporten slutredovisas i februari 2014.
