32 miljoner till forskning om vindkraft i kallt klimat

Foto: Fredrik Herrlander

Energimyndigheten kompletterar den befintliga vindkraftsforskningen med ytterligare 32 miljoner till ett nytt forskningsprogram under åren 2013 – 2016. Programmet ska ta fram ny kunskap och nya tekniker för vindkraft i kallt klimat.

I Sverige återfinns en betydande del av de vindlägen som passar bra för vindkraft i områden som under vintertid utsätts för kallt klimat. Av den planeringsram för vindkraft som Riksdagen beslutat om återfinns hälften av den landbaserade vindkraften i sådana områden. Även Finland, Norge, Schweiz, USA, Kanada, Tyskland, Österrike Ryssland och Kina har förutsättningar för vindkraft i kallt klimat.

Energimyndigheten stödjer redan idag satsningar på forskning och utveckling inom vindkraft i allmänhet som även innefattar kallt klimat, exempelvis forskningsprogrammet Vindforsk, Vindpilotprojekten, Toppforskningsinitiativet och kompetenscentrumet Svenskt Vindkrafttekniskt Centrum. Energimyndigheten vill nu bidra till att öka ambitionsnivån ytterligare inom just kallt klimat och kompletterar de övriga satsningarna med ett riktat forskningsprogram.

– Energimyndigheten vill skapa förutsättningar för att vindkraft i kallt klimat kan etableras i större utsträckning och satsar nu på ytterligare forsknings- och utvecklingsinsatser, säger Birgitta Palmberger, avdelningschef på Energimyndigheten.

Programmet ska stärka svensk tvärvetenskaplig forskning och utveckling inom området, attrahera kompetens och aktörer från andra etablerade branscher och bidra till att nya tekniska lösningar tas fram. På så sätt kan landbaserad vindkraft etableras i områden med goda vindförhållanden även  i kalla klimatområden. Dessutom kan de inhemska svenska klimatförutsättningarna tas till vara på för att skapa kompetens och tillväxt inom näringslivet i Sverige.

Programmet utgår från forskningsbehov som finns specifikt för etableringen av vindkraft i områden med kallt klimat. I sådana områden leder kyla och isbeläggning till att det är svårare att veta hur mycket elenergi som en anläggning kan utvinna ur vinden samtidigt som projektering, byggnation och underhåll blir dyrare jämfört med landbaserad vindkraft i tempererade klimat. Ett annat viktigt forskningsbehov är ökad kunskap om miljö-och säkerhetsaspekter.