På lågfjället Sjisjka , som ligger mellan Gällivare och Kiruna, byggs 30 vindkraftverk. Det blir en av de största landbaserade vindparkerna i Sverige. En stor utmaning har varit logistiken då i princip allt för bygget transporteras via järnväg.
Placeringen på fjället baseras på det enkla faktum att det blåser mycket där, men det tog tio år av prövningar och överprövningar innan alla tillstånd var färdiga. I tillstånden ingår ett löfte från byggherren Sjisjka Vind AB att den dag vindkraftparken ska avvecklas kommer naturen återställas helt.
Järnväg enda transportsättet
Bygget påbörjades för ett år sedan och efter ett vinteruppehåll drog byggnationen igång igen i mars.
Hittills har allt gått bra och vi följer tidplanen. Turbinerna kommer att monteras i sommar och energiproduktionen startar hösten 2012, berättar Fredrik Björckebaum, vd på Sjisjka Vind AB.
Det som gör bygget av vindkraftsparken på Sjisjka-fjället speciellt är framförallt logistiken.
Huvuddelen av alla transporter till bygget sker via järnväg, något som är unikt för Västeuropa och som också gör detta projekt till en spännande utmaning som vi hittills lyckats möta på ett positivt sätt, säger Fredrik Björckebaum.
Tre ägare
Byggnationen är ett samarbete mellan tre parter som alla investerar i projektbolaget Sjisjka Vind AB . Skanska, som bidrar med sin kompetens inom byggnation och infrastruktur. Jämtkraft, som bidrar inom elnät, elproduktion och försäljning av el och slutligen vindkraftbolaget O2 som svarar för projektutveckling, turbinupphandling och kommande drift.
Hänsyn tas till miljön
Bygget sker med stor respekt för den kringliggande miljön. Området omkring är numera ett Natura 2000-område, vilket innebär att det ingår i EU:s nätverk av värdefull natur Byggnationen av vindkraftsparken anses inte störa vare sig det eller Girjas sameby som bedriver renskötsel i närheten.
Ett exempel på miljöhänsyn är prefabriceringen av betongelement för fundamenten. För att undvika betongtillverkning på plats har en ny typ av fundament utvecklats bestående av 16 delar som tillverkas i fabrik och gjuts samman på plats till ett komplett fundament att ställa tornet på. Så har man minimerat miljörisken men också kunnat arbeta med projektet även under vintern.
Riskhantering
De flesta tekniska riskmoment har hittills hanterats utan komplikationer. Ett möjligt hot framöver är monteringen av turbinerna i sommar. Då kommer kranar att lyfta turbinerna för montering och vindstyrkan blir kritisk. Det får helt enkelt inte blåsa för mycket för då kan inte lyften göras. Andra risker som kvarstår är av mer ekonomiskt slag.
Avgörande för hur framgångsrik denna investering blir är till exempel hur elpriserna kommer utvecklas framöver, avslutar Fredrik Björckebaum.
