I Sverige finns det en stor potential för havsbaserad vindkraft. Men trots att antalet vindkraftverk på land ökat stadigt har inga nya större vindkraftparker till havs byggts sedan Lillgrund som stod klart i slutet av 2007.
Sverige var bland de första länderna i världen att bygga havsbaserad vindkraft men har nu halkat efter länder som Danmark, Storbritannien och Holland. Bara under föregående år installerades 308 nya vindkraftverk till havs fördelade på nio vindkraftparker i Europa. Den totala effekten var 883 MW vilket gav en ökning med 51 procent i installerad vindkraftskapacitet jämfört med 2009.
Enligt European Wind Energy Association, EWEA, förväntas tillväxten av havsbaserad vindkraft under 2011 vara mellan 1 000 och 1 500 MW. Totalt finns nu 1 136 havsbaserade vindkraftverk i EU men sammanlagd effekt på 2 946 MW.
Sverige goda förutsättningar
Samtidigt som utbyggnaden av den havsbaserade vindkraften i Europa ökar kraftigt har utvecklingen i Sverige varit relativt stillastående och lite har hänt sedan Lillgrund stod klart för snart fyra år sedan. Men de fem befintliga havsbaserade vindkraftsanläggningarna på totalt 164 MW gör oss trots allt till det fjärde bästa land i världen på att bygga havsbaserad vindkraft.
Inom kort faller vi ner på sjätte plats. Inom Europa ligger vi på femte plats när det gäller utbyggnaden av havsbaserad vindkraft. Sverige har i jämförelse med andra europeiska länder goda förutsättningar för en utbyggnad av den havsbaserade vindkraften.
Både den utredning som European Environment Agency nyligen har genomfört och den vindkarteringen som Risø National Laboratory har tagit fram visar att Sverige har stora ytor med bra vindförutsättningar där havsbaserad vindkraft kan byggas.
Potentialen för havsbaserad vindkraft i Sverige är betydligt större än det som ryms inom planeringsmålet på 10 TWh/år till 2020 för havsbaserad vindkraft. Trots detta har utbyggnaden av den havsbaserade vindkraften avstannat till fördel för den landbaserade. Men möjligheterna för storskalig utbyggnad till havs är för stora för att ignoreras. Det finns flera faktorer som bidrar till de gynnsamma förutsättningarna i Sverige. Vi har, trots att vi är ett relativt litet land, en lång kust vilket ger en stor ekonomisk zon och relativt goda anslutningsmöjligheter till elnät.
Gynnsamma faktorer
Ytterligare en faktor är att Sverige har och har haft en ledande position när det gäller utbyggnaden av havsbaserad vindkraft eftersom det i Sverige finns ett flertal underleverantörer till vindkraftsindustrin där några av de största är ABB och SKF. Detta ger Sverige goda möjligheter att bidra till teknikutvecklingen för havsbaserad vindenergi.
Utvecklingen med allt större vindkraftverk gör dessutom att utbyggnaden begränsas till havet eftersom bladen blir så långa att de inte kan transporteras på land. Den havsbaserade vindkraften ger även större effekt än vindturbiner på land och är därför viktig för att öka den förnybara energiförsörjningen.
Nya ekonomiska styrmedel
Den havsbaserade vindkraften är dock betydligt dyrare att bygga än den landbaserade vindkraften vilket medför att de ekonomiska styrmedlen för att bygga havsbaserad vindkraft i Sverige är avgörande. Elcertifikatsystemet är idag tillräckligt för att gynna utbyggnaden av den landbaserade vindkraften men inte för den havsbaserade vindkraften vilket kan vara en stor bidragande orsak till att Sverige inriktat sig på att bygga landbaserade vindkraftparker.
En förutsättning för att öka utbyggnaden offshore är att införa ett ekonomiskt stöd som gynnar även havsbaserad vindkraft vilket många andra europeiska länder redan gjort. Tyskland, Danmark och Storbritannien har redan etablerade stödsystem för havsbaserad vindkraft som ger utdelning – det är i dessa länder det byggs mest i Europa.
Enligt en ny studie från UK Energy Technologies Institute, ETI, som driver projektet Helmet Wind, kan man dock sänka kostnaderna för havsbaserad vindkraft med mer än 30 procent genom längre och effektivare rotorblad.
I projektet har bland annat rotorernas diameter, antal blad, hur maskinhuset ska vara orienterat med hänsyn till upp- och nedåtgående vindar, alternativa drivlinor och supportstrukturer undersökts. Slutsatsen är att design- och teknikinnovationer kan ge kostnader för energi från havsbaserad vindkraft som är jämförbara med landbaserad vindkraft och att el producerad med havsbaserad vindkraft bör kunna konkurrera med landbaserad vindkraft 2020.
På gång i Sverige
Även om det inte skett någon större utbyggnad av vindkraftparker offshore i Sverige under senare tid så finns en hel del projekt på gång. Under årets upplaga av Vind 2011 berättade Eon att de driver två projekt med målet att förverkliga just vindkraft till havs i Sverige. Det ena – Kårehamn – kan komma att byggas utanför Öland. Det andra – Södra Midsjöbanken – planeras i havet mellan Sverige och Baltikum.
Det finns för närvarande fyra anläggningar som erhållit samtliga tillstånd och ytterligare tre projekt på 1945 MW är under tillståndsprövning hos miljödomstolarna. Ytterligare 5 projekt projekteras. Sammantaget har dessa anläggningar en sammanlagd potential att kunna producera över 20 TWh el per år, om de erhåller tillstånd, finansiering och slutligen byggs.
Förutom dessa projekt och andra projektörer som bl.a. wpd Skandinavia, Eolus, ReWind finns det många aktörer som är aktiva inom havsbaserad vindkraft. Aktuella exempel på det är Vindkrafts Tekniskt Centrum på Chalmers tekniska högskola, General Electric Energys satsning på utveckling av en havsbaserad vindkraftsturbin i Sverige och engagemanget i det nordeuropeiska projektet Power Cluster.
Förutom dessa privata intressenter så finns det även flera kommunalägda projektörer som är intresserade av havsbaserad vindkraft som t.ex. Göteborg Energi, Falkenberg Energi, Karlstad Energi, Karlstad Bostäder, Hammarö Energi, Hammarö Bostäder. Statliga Vattenfall har även de ett stort engagemang i havsbaserad vindkraft.
