Oxelösund, Laxå och Hultsfred toppar vindkraftsbolaget O2:s rankinglista, som baseras på hur mycket vindkraft som kan produceras inom lämpliga vindkraftsområden i relation till kommunens yta.
– Det är bra att kommunerna planerar för en utbyggd vindkraft, men det helt avgörande är att de svenska hushållen erbjuds att bli delägare och får ta del av vindkraftens fördelar, säger Linda Magnusson på vindkraftsbolaget O2.
Totalt har drygt 200 kommuner i Sverige fått stöd av Boverket för att planera för vindkraftsutbyggnad. Hittills har 101 kommuner slutredovisat sitt arbete. De områden som dessa kommuner anser lämpliga för vindkraft kan enligt Boverket producera 84 TWh)vindkraftsel. Det är 24 gånger mer än Sveriges totala vindkraftsproduktion under 2010.
Oxelösunds kommun anger att vindkraften kan producera 2,8 TWh el inom de områden som kommunen pekat ut som lämpliga för vindkraft. Det placerar kommunen på första plats i O2:s rankinglista. På andra och tredje plats kommer Laxå och Hultsfred vars möjliga vindkraftsproduktion från de utpekade områdena uppgår till 2,3 respektive 2,9TWh. Rankingen baseras på hur mycket vindkraft som kan produceras inom lämpliga vindkraftsområden i relation till kommunens yta, inklusive sjö- och havsyta.
De svenska vindkraftskooperativen har nu totalt 25 500 medlemmar, en ökning med 32 procent de senaste två åren.
– Genom att köpa andelar i vindkraft kan ett vanligt villahushåll spara cirka 5 000 kronor om året samtidigt som de kan minska sin klimatpåverkan och göra sig oberoende av de stora elbolagen, säger Linda Magnusson.
De senaste åren har elpriset ökat radikalt, men bara marginellt för andelsägare i vindkraftverk. En vindandel som ger 1 000 kWh per år kostar i dag 6 700 kronor i engångsinsats och ger ett stabilt elpris, för närvarande omkring 66 öre per kWh inklusive skatter och avgifter. Det kan jämföras med det genomsnittliga elpriset som under 2010 låg på 115 öre per kWh inklusive skatter och avgifter.
