Andelen förnybar energi ökar inom transportsektorn

Foto: sxc

Under de kommande åren ökar . Den bedömningen gör Energimyndigheten i den nya kortsiktsprognosen.

Andelen förnybara drivmedel bedöms fortsätta öka. Mellan åren 2013 och 2016 ökar andelen från 15 till 20 procent av de totala drivmedlen inom transportsektorn enligt prognosen.

– Vår bedömning är att det sker en fortsatt ökad inblandning av förnybara drivmedel, framförallt HVO, fram till 2016. Trenden med ökad inblandning fortsätter tack vare att skattebefrielsen på låginblandad HVO kvarstår nu när lagen om kvotplikt inte införs i svensk lagstiftning säger Åsa Tynell på Energimyndigheten.

Vindkraftsproduktionen förväntas öka även i fortsättningen Trenden är fortsatt uppåt för vindkraften i Sverige. Under 2013 ökade produktionen till 10 terawattimmar och enligt prognosen fortsätter den att öka till 15 terawattimmar år 2016. Det skulle motsvara 9 procent av den bedömda totala elproduktionen på 164 terawattimmar, jämfört med 7 procent 2013 då den totala elproduktionen var 149 terawattimmar.

Svaveldirektiv med krav på sjöfartens utsläpp av svavel Den 1 januari 2015 träder ett nytt svaveldirektiv ikraft som innebär krav för sjöfarten att begränsa sina utsläpp av svavel. Därmed tvingas sjöfarten att ställa om sin bränsleanvändning från bränslen med högt svavelinnehåll, exempelvis tunga eldningsoljor (Eo 2-6) till bränslen med lägre svavelinnehåll så som tunn eldningsolja (Eo1). Reglerna bedöms inte medföra någon större förändring i mängden använd energi inom sjöfarten.

Vädret påverkar den slutliga energianvändningen Till år 2016 bedöms den slutliga användningen öka med 3 terawattimmar till 382 terawattimmar, jämfört med 2013 då den var 379 terawattimmar. Ökningen beror på att 2015 och 2016 bedöms bli år med normala temperaturer medan 2013 var varmare än ett normalår, vilket även 2014 förväntas bli. Detta innebär att den slutliga energianvändningen för 2015 och 2016 kan bli lägre än förväntat om även dessa år blir varmare än normalår.

Om Energimyndighetens kortsiktsprognos: Energimyndighetens kortsiktsprognos hösten 2014 omfattar det svenska energisystemets utveckling under perioden 2014–2016. Prognosen bygger på ett antal antaganden och förutsättningar. Resultaten i prognosen är starkt beroende av till exempel antaganden om ekonomisk tillväxt, bränslepriser och tillrinning i vattenmagasin under de närmaste åren. Eftersom de antaganden som ligger till grund för prognosen är osäkra kan den verkliga energianvändningen komma att avvika från prognosen. I rapporten beskrivs även energianvändningen och energitillförseln år 2013 enligt den senaste tillgängliga kortperiodiska statistiken. Prognosen är kortsiktig och utgör inget underlag för bedömningar av den långsiktiga utvecklingen av energisystemet.