Fortsatt utveckling av åtgärder och effektiva ekonomiska styrmedel behövs för att nå de nationella målen för klimatpolitiken. Att förorenaren betalar är en grundprincip i detta arbete. Det skriver regeringen som svar på Riksrevisionens granskning.
I rapporten Klimat för pengarna skrev Riksrevisionen särskilt om behovet av att utveckla och tydliggöra långsiktiga prioriteringar för klimatpolitiken och behovet av att ha en plan för hur utsläppen ska minska fram till 2050.
Regeringen har tillsatt en utredning om Klimatfärdplan till 2050. Den ska ge förslag på en strategi för hur regeringens långsiktiga vision att Sverige år 2050 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären ska uppnås.
– Den nya utredningen tillmötesgår just detta behov av långsiktiga prioriteringar som Riksrevisionen efterfrågar. Visionen till 2050 är en stor utmaning och det krävs ett omfattande arbete och att alla delar av samhället bidrar till utsläppsminskningar för att den ska kunna nås. Utredningen är ett viktigt steg för att fortsatt ta ansvar för klimatet, säger miljöminister Lena Ek.
Kontrollstation säkrar att målen nås
Under 2015 kommer regeringen att genomföra en kontrollstation för klimatpolitiken. Kontrollstationen ska säkerställa att samhällets omställning är på rätt väg och att klimatmålen till 2020 nås. I den ingår också en samlad utvärdering och redovisning av pågående klimatinsatser.
För att förbereda kontrollstationen har regeringen gett Naturvårdsverket och Energimyndigheten i uppdrag att utvärdera om målen kommer att nås med nuvarande åtgärder och om det behövs förändrade styrmedel för att nå målen. Regeringen har också gett i uppdrag till SMHI att följa upp och analysera arbetet med klimatanpassning, att bedöma återstående behov av åtgärder samt att utarbeta underlag om det klimatvetenskapliga kunskapsläget.
– Vi har påbörjat ett omfattande arbete med att utvärdera hur väl vi kommer nå det nationella klimatmålet till 2020, säger miljöminister Lena Ek. Inte minst i ljuset av IPCC:s nya rapporter är det angeläget att kunskapsläget utvärderas och sammanställs.
Fortsatt utveckling av styrmedel
Kritiken från Riksrevisionen rör också att kostnaderna för olika klimatåtgärder skiljer sig åt på ett sätt som tyder på att den sammanlagda kostnaden för klimatpolitiken kan vara högre än nödvändigt.
– Jag välkomnar Riksrevisionens granskning av klimatpolitiken och instämmer till fullo i vikten av effektiva styrmedel och i att klimatmålen måste nås på ett kostnadseffektivt sätt. Riksrevisionens granskningsrapport understryker klimatfrågans vikt och komplexitet, säger miljöminister Lena Ek.
