Ett fastighetsbolag bygger ett vindkraftverk för att försörja ett bostadsområde med el. Eftersom det inte har elproduktion som huvudsyssla slipper det då betala elkonsumtionsskatt. Ett energibolag i samma kommun som producerar el från vindkraft eller andra förnybara bränslen har förstås detta som kärnverksamhet och måste därmed betala elkonsumtionsskatten om 29,3 öre per kWh. Detta innebär en oacceptabel snedvridning av konkurrensen på energimarknaden, anser Svensk Fjärrvärme.
Nettodebiteringsutredningen har föreslagit att skattefriheten ska begränsas och i sitt remissvar välkomnar Svensk Fjärrvärme förslaget. Svensk Fjärrvärme är inte bara positiva till förslaget utan anser dessutom att det är angeläget att snabbt genomföra lagändringen. Skattebortfallet för staten kommer att öka stort om inget görs eftersom det idag inte finns någon storleksgräns för egenproducerad vindkraft.
I dag värms de flesta bostäder, kontor och affärslokaler med fjärrvärme, med låga koldioxidutsläpp. Genom att el och värme produceras samtidigt används bränslet – biobränsle, avfall och gas – mer effektivt. Fjärrvärme är ofta också det mest ekonomiskt fördelaktiga alternativet, enligt Svensk Fjärrvärme.
Nu bygger många fastighetsbolag, kommuner och landsting egna vindkraftverk. Den el som produceras levereras till hyresgästerna eller används för uppvärmning eller kylning i det egna fastighetsbeståndet med t.ex. värmepumpar. Därmed slipper man betala elkonsumtionsskatt. Detta gör att det lönar sig att värma en större fastighet med värmepump och Svensk Fjärrvärme menar att detta får till följd att fjärrvärme inte längre blir ett konkurrenskraftigt alternativ på värmemarknaden, vilket det annars är. Skattelättnaderna för egenproducerad el leder därför till ökad användning av el för uppvärmning, även i städer som har fjärrvärme.
– Det är inte rimligt att energibolag vars kärnverksamhet är att producera el ska ha en väsentligt högre skattebelastning för sin elproduktion än till exempel fastighetsbolag, där elproduktion är en biverksamhet, säger Ulrika Jardfelt, vd på Svensk Fjärrvärme.
Dagens regelverk strider mot grunden om teknik- och konkurrensneutralitet i elcertifikatsystemet. Det ger en snedvriden konkurrens på marknaden både mellan olika typer av vindkraftsproducenter och mellan vindkraft och andra kraftslag. Svensk Fjärrvärme anser att skattefriheten kan finnas kvar för mindre anläggningar, till exempel för en lantbrukare eller en villaägare. Då är förslaget om att begränsa skattefriheten till 250 kilowatt installerad effekt fullt tillräckligt för hushållsbehovet.
