Svensk Vindenergi - Framtidens elsystem behöver mer flexibilitet

Foto: Anette Wennberg

Flexibilitet i elnätet, som laddstationer och vätgaslager, är långt mycket större än Svenska kraftnäts efterfrågade behov de närmaste åren, visar en ny kartläggning. Vi uppmanar nu politiken att ta ansvar och ta bort hindren för att Sverige ska kunna förverkliga denna potential skriver, Svensk Vindenergi, Svensk Solenergi och Power Circle på Ny Teknik Debatt den 12 januari 2022.

Industrin och transporter står för två tredjedelar av Sveriges utsläpp; därför har de båda sektorerna påbörjat en kraftfull omställning som bygger på att de elektrifieras. Denna omställning kommer leda till att Sveriges elanvändning dubbleras till år 2040. Landets elsystem behöver utvecklas, och både elnät och elproduktion behöver byggas ut, för att möta den kraftigt ökade efterfrågan på el.

Vårt framtida elsystem kommer ha en större andel elproduktion från sol- och vindkraft, och det finns idag en oro för att stabiliteten i elsystemet då minskar. Flexibel elanvändning och energilagring kan snabbt och resurseffektivt bidra till att skapa ett stabilt och planerbart elsystem – oavsett kraftproduktionsslag.

Ett elsystem behöver varje sekund ha tillräcklig effekt för att kunna ge el till privatpersoner och industri när de behöver den. Flexibilitet handlar om att hantera variationer och osäkerhet i både elproduktion och elanvändning, så att det alltid finns tillräckligt med effekt. Denna flexibilitet kan komma från elproduktion, energilager och elanvändare. Historiskt är det mest flexibilitet från elproduktion som använts, i Sverige främst från vattenkraften, men den nuvarande situationen på elmarknaden har skapat nya behov.

Potentialen för flexibilitet är stor. Den senaste tiden har nyheterna duggat tätt om laddstationer, vind- och solkraftparker, kommersiella fastigheter, industrier och batterilager som redan erbjuder eller planerar att erbjuda flexibilitet till elsystemet. En ny kartläggning från Power Circle visar att potentialen för flexibilitet till och med är större än elsystemets behov de närmaste åren.

En betydande del av flexibilitetspotentialen finns hos hushåll och fastigheter i form av uppvärmning och elbilsladdning. Samtidigt behöver en stor del av uppvärmningen anpassas för att bli styrbar, och endast omkring fem procent av svenska elkunder har timprisavtal idag. Här finns en del av den stora flexibilitetspotentialen. Kartläggningen pekar också på att möjligheten till flexibel elanvändning i industrin troligen är större än vad tidigare studier har pekat på.

Med hjälp av flexibilitet skulle flera av de utmaningar som elsystemet står inför kunna mildras:

  • Undvika bortkoppling från elnätet. Genom att elkunder, genom sina elavtal, frivilligt och automatiskt sänker sin elanvändning kan årets timmar med högst elanvändning reduceras. På så sätt kan den roterande bortkoppling från elnätet som Svenska kraftnät har varnat för undvikas.
  • Elnäten kan ansluta fler kunder. I områden där det råder kapacitetsbrist i elnäten har nätägare redan startat upp lokala marknadsplattformar där de köper flexibilitet från kunder för att undvika flaskhalsar i elnäten. Detta medför att fler nya kunder kan anslutas.
  • Elpriserna kan bli lägre. Genom att buda in flexibilitet på elmarknaderna kan elanvändning flyttas från timmar då vi har ont om el till timmar då vi har gott om billig el. Detta gäller även de kunder som inte själva kan bidra med flexibilitet.
  • Elsystemets stabilitet kan förbättras. Intresset är stort att bidra med frekvensreglering till Svenska kraftnäts stödtjänstmarknader. Med fler resurser som kan delta på marknaderna kan frekvenshållningen och stabiliteten i elsystemet bli bättre, vilket ökar driftsäkerheten.

Förutsättningarna med dagens regelverk för nyckelaktörer som aggregatorer och elnätsägare behöver dock förbättras. Kunskapen om flexibilitet behöver öka hos allt från stora aktörer i industrin, till sol- och vindkraftsaktörer och hushåll för att de ska bidra mer än idag. Dessa aktörer behöver också tydligare incitament för att det ska ske.

Trots att flexibilitet kan göra stor nytta för elsystemet redan nu, nämns det inte alls i Tidöavtalet. Den nya regeringen behöver uppmärksamma att även om teknikutveckling och innovation nu sker snabbt behövs ytterligare politiska insatser för att mer flexibilitet ska utvecklas:

  1. Ge nätägare ökade incitament och möjligheter att arbeta med flexibilitet.
  2. Främja kartläggning och installation av teknik för flexibilitet hos hushåll, företag och industrier.
  3. Se över skatter kopplade till användning av flexibilitet så att tjänsterna kan bli lönsamma.
  4. Gör det lättare för flexibilitet att delta på elmarknaderna genom bättre design.

Genom att underlätta för mer flexibilitet kan elsystemet bli mer robust och driftsäkert. På så sätt kan vi göra industrins och transporternas elektrifiering – och därmed Sveriges klimatomställning – möjlig. Vi vill understryka att det inte handlar om att politiken ska välja någon enskild teknik; vi vill snarare belysa den bredd av innovationskraft och möjligheter som finns redan idag på marknaden. Många av dessa tekniker kan dessutom komma på plats snabbare och billigare jämfört med att bygga ny storskalig kraftproduktion. Därmed kan mer flexibilitet säkerställa att samhällets omställning inte avstannar i väntan på tidskrävande utbyggnad av elnät och elproduktion. Med större flexibilitet ökar inte bara planerbarheten, vi bygger också ett modernt elsystem för framtiden.

Daniel Badman, vd, Svensk Vindenergi
Johanna Lakso, vd, Power Circle
Anna Werner, vd, Svensk Solenergi