Hur vindarna blåser kan Nätverket för vindbruk inte påverka. Det är upp till vädrets makter med SMHI som budbärare. Men nätverket jämnar på olika sätt vägen för utbyggnaden av vindkraft. Då skapas arbetstillfällen och vindel är också en möjlig exportvara till länder som idag producerar el i fossileldade kraftverk.
Fyra noder är nätverkets hörnpelare:• Utbildnings- och kompetensfrågor, Uppsala universitet, Campus Gotland.• Planerings- och tillståndsfrågor, Länsstyrelsen i Halland.• Näringsliv och affärsutveckling, Västra Götalandsregionen.• Arbetskraftsförsörjning, drift och underhåll, Strömsunds kommun.
Vindkraftens vaggaGotland är den svenska vindkraftens vagga och Uppsala universitet Campus Gotland är välkänt för sin vindkraftsutbildning. Här har också noden för utbildnings- och kompetensfrågor sitt säte. Noden bevakar och arbetar med frågor kopplade till sitt område, men driver också en del egna projekt inom nätverket. En av årets stora satsningar är en nätbaserad utbildning, som ska göra det lättare för myndighetspersoner, beslutsfattare och allmänhet att sätta sig in i vindkraftsfrågorna.
Gotland har också varit hemvist för flera andra av nätverkets projekt, bland annat om hur konflikter mellan SMHI:s och försvarsmaktens väderradaranläggningar och ny vindkraft ska kunna lösas.
– Resultaten pekar på att närmare 95 procent av alla sådana konflikter skulle gå att lösa med en kompletterande väderradar, säger Annika Nilsson på Energimyndigheten och samordnare av Nätverket för vindbruk.
Jämkar samman stridiga viljor“Gärna vindkraft men inte där vi bor”. Denna mollstämda visa hör man ibland.
– I ett spännande projekt tittar forskare på Högskolan i Dalarna på vad som kan hända i en bygd när storskalig vindkraft ska etableras och vilka konflikter som kan uppstå, berättar Annika Nilsson. Målet är att bidra med kunskap om hur svårlösta intressekonflikter mellan markägare, de som bor nära ett vindkraftverk samt kommuner och olika organisationer ska kunna undvikas.
Noden för planerings- och tillståndsfrågor har också en viktig roll.
– Inte minst genom sitt nära samarbete med länsstyrelsernas vindkraftshandläggare, inflikar Annika Nilsson.
En vinstlott för mångaVindkraftens miljövinster är väl kända för de flesta. Men även näringslivet kan vara en vinnare. Noden för näringsliv och affärsutveckling har som vision att svensk industri och lokalt näringsliv ska ha så stor nytta som möjligt av vindkraftsutbyggnaden. Målet är att alla etableringar ska generera ett mervärde lokalt.
– Lokalt kan mycket göras för stötta den utvecklingen, menar Annika Nilsson. Nätverket stöder flera sådana projekt, bland annat i Blekinge där det finns planer på storskalig havsbaserad vindkraft. Projektet drivs av länets kommuner, i samarbete med företagarnätverk och högskola. Förhoppningen är att det ska skapas nya jobb i regionen om vindparken byggs.
Noden för arbetskraftsförsörjning, drift och underhåll har en värdefull kunskapsbank från Havsnäsprojektet att ösa ur. År 2008 var det Sveriges största landbaserade vindkraftspark. Med den kunskapen som utgångspunkt har noden utvecklat ett verktyg för att räkna ut arbetskraftsbehovet i en vindkraftspark. Att ta fram gemensamma rutiner för säkerhets- och arbetsmiljöfrågor är ett annat verksamhetsområde för noden.
– Nätverket är suveränt på att få ut ny kunskap, men har också stor betydelse för att fånga upp angelägna frågor ute i landet, avslutar Annika Nilsson.
