Vindkraften måste byggas ut på ett klokt sätt

En uppgradering av det svenska stamnätet blir nödvändig för att kunna överföra norrländsk vindel till förbrukare i södra och mellersta Sverige när vindkraften byggs ut. Bilden visar en av Svenska Kraftnäts 400-kilovoltsledningar i midvintersol. Foto: Thomas Wiklund

Sverige har ett välbalanserat elsystem, baserat på vattenkraft, kärnkraft och biobränsle. Det elöverskott detta ger under ett normalår gör Sverige väl skickat som exportör av vindkraft.

Men utbyggnaden av vindkraften måste göras på ett genomtänkt sätt och koordineras med mottagarländernas utbyggnad för att inte bli en förlustaffär.

– Elen bör framförallt exporteras till Tyskland och Danmark som ersättning för el från fossileldade kraftverk och så sker redan idag, säger Carl Hellesen, doktor i tillämpad kärnfysik vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala. Sverige har ett genomsnittligt elöverskott på cirka tio terrawattimmar (TWh) under ett normalår. Det motsvarar i stort sett den vindkraft vi producerar i dagsläget.

En export av vindel på tio TWh per år till Tyskland och Danmark innebär att koldioxidutsläppen i dessa länder minskar med cirka fem miljoner ton koldioxid (CO2). Det är en aktningsvärd mängd som motsvarar cirka tio procent av Sveriges årliga CO2-utsläpp. I Tyskland och Danmark har den gröna elen också företräde i elnätet.

Många ser det svenska elöverskottet som en möjlighet att minska vår egen kärnkraftproduktion.

– Men då minskar ju inte CO2-utsläppen på kontinenten, understryker Carl Hellesen.

Vädrets makter är nyckfullaSvensk och dansk vindel är väl korrelerade i södra Sverige. 

– När det blåser mycket i södra Sverige är sannolikheten stor att de även gör det i Danmark, säger Carl Hellesen. Då får båda länderna ett överskott på vindel. Det omvända gäller när det inte blåser. 

Korrelationen mellan norrländsk och sydsvensk vindel är betydligt svagare.

– Det betyder dock inte att det alltid blåser i Norrland när det är vindstilla i Sydsverige och tvärtom, framhåller Carl Hellesen. Ett löst antagande är att det blåser vid hälften av de tillfällen, då vindmöllorna i Sydsverige står stilla. För att optimera systemet är det därför av största vikt att nya vindkraftverk byggs på rätt plats och i dialog med Tyskland och Danmark så att vi går i takt med dem och producerar vindel när de verkligen behöver den.

Elcertifikaten ger draghjälp– En koordination med mottagarländernas behov av el är också en förutsättning för att vindkraftverkens ägare ska kunna räkna hem investeringen i nya verk, fortsätter Carl Hellesen. Men mottagarländerna måste också bidra till investeringen. När vi får en betydande produktion av intermittent kraft, som vindkraft, kommer marknadsbaserade system att bli nödvändiga och elcertifikatsystemet (se faktaruta!) främjar en kostnadseffektiv produktion av förnybar el.  

En utbyggnad av vindkraften i Norrland kräver att stamnätet förstärks. Det är idag anpassat för att transitera norrländsk vattenkraft till mellersta och södra Sverige.

– Det finns visst utrymme kvar i nätet men det räcker inte när de norrländska vindsnurrorna går på högvarv, menar Carl Hellesen.