Tio frågor till Annika Helker Lundström

Annika Helker Lundström, vd Svensk Vindenergi. Foto: Baldur Bragson

Annika Helker Lundström är sedan fyra år vd på Svensk Vindenergi, en branschorganisation för företag som arbetar med vindkraft. Den 1 januari 2015 kommer hon att axla uppdraget som nationell miljömålssamordnare för näringslivet. Under den tid hon varit vd på Svensk Vindenergi har hon, enligt henne själv, fått vara med om en fantastisk utveckling av vindkraften som ökat med uppemot 400 procent. Men hur ser hon på framtiden och de utmaningar som vindkraften står för?

Hur ser du på de låga elpriserna och om/när kan det tänkas vända upp igen?– Låga elpriser är bra för konsumenter, industrin och inte minst den elintensiva industrin. Men självklart är det problematiskt med låga elpriser för de som har elpriset som intäktskälla.

Subventionerna, är det ett måste för att vindkraften ska bära sig i framtiden?– Idag kan ingen ny elproduktion byggas enbart på elpriset. All ny elproduktion måste ha stöd.

Hur står sig vindkraften i lönsamhet?– Produktionskostnaderna för landbaserad vindkraft har sjunkit kraftigt i Sverige sedan 2010.

Går det att utveckla nya tekniker inom vindkraft?Det sker hela tiden en teknikutveckling inom vindkraft så det är högst sannolikt.

Hur står sig svensk vindkraft globalt sett? Ligger vi i framkant?Sverige ligger på 8 plats i Europa räknat i installerad effekt. Europa toppar tätt följt av Asien. Räknat per land så är Kina och därefter Indien de länder där det installerats mest vindkraft.

Hur stor procent kommer vindkraft att stå för om 10 år?– Vindkraftens potential är mycket stor. Till 2030 är det möjligt att leverera 70 terawattimmar vindkraft om rätt förutsättningar finns, det vill säga utbyggt nät inom landet samt till kontinenten och att elpris och elcertifikatpris ligger på nivå så det är lönsamt att bygga.

Finns det någon framtid med offshore vind med tanke på dess potential kontra kostnad?– För att möjliggöra en utbyggnad av den havsbaserade vindkraften krävs en särskild satsning. Samtidigt är det viktigt att en sådan satsning sker utanför elcertifikatsystemet, så att det inte blir en snedvridning av konkurrensen som drabbar landbaserad vindkraft och annan förnybar elproduktion. Svensk Vindenergi föreslår att en satsning på havsbaserad sker genom statlig upphandling.

Under senare tid har det debatterats mycket kring effekterna av ett bindande mål för förnybar energi. Hur kan slutsatserna från till exempel Svenskt näringsliv och Svensk vindenergi vara så olika?– Svenskt Näringsliv har räknat på att Sverige skulle få ett förnybarhetsmål på 65 procent till 2030. Svenskt Näringsliv drar slutsatsen att det finns två vägar att nå målet. Antingen stänger vi ner alla reaktorer utom de två yngsta, Oskarshamn 3 och Forsmark 3 eller så tvingas vi att dramatiskt minska oljeanvändningen till förmån för bioenergi.

– Slutsatserna är felaktiga av flera anledningar. För det första är det ett falskt dilemma att vi måste välja att öka det förnybara inom endast en sektor – el eller biobränsle. I verkligheten sker utvecklingen parallellt och det förnybara ökar i samtliga sektorer.

– För det andra – och viktigaste – säger ett mål för förnybar energi ingenting alls om hur mycket icke-förnybar el, eller annan energi, som enskilda länder kan tillföra. Målet mäts nämligen som mängden förnybar energi i relation till hur mycket energi landet använder, inte hur mycket energi som tillförs. Sverige kan både utnyttja vår stora potential för förnybar energi och fortsätta producera kärnkraftsel, och på så sätt bidra till Europas energiförsörjning genom att exportera överskottsel eller bränslen till andra länder. I ett europeiskt perspektiv bör förnybar el produceras i de länder där förutsättningarna är bäst och kostnaderna är lägst. Det är nödvändigt om Europas konkurrenskraft och försörjningstrygghet ska kunna säkerställas på ett ekonomiskt effektivt sätt. Enligt en ny rapport till EU-kommissionen skulle EU årligen kunna spara upp mot 40 miljarder euro genom en bättre integrerad energimarknad och ytterligare upp mot 30 miljarder euro om den förnybara elen byggs ut där den är mest effektiv.

Det framförs mycket kritik mot vindkraft i Sverige men många gånger beror kritiken på att vindkraften inte lyfts upp i ett större perspektiv, det vill säga att man tittar på vindkraftens potential på en större gemensam elmarknad. Det är nästan bara Svensk vindenergi som lyfter den frågan. Hur kommer det sig?– Svensk Vindenergi är ju branschorganisationen för vindkraft i Sverige och som nationell företrädare är vår uppgift att hela tiden lyfta upp varför vindkraften behövs och belysa det större perspektivet i vilket det är uppenbart att det är nödvändigt att ställa om till förnybar energi.

Trots allt satsas det mycket på vindkraft i Sverige och i världen, mycket på grund av att det för tillfället är det billigaste alternativet vid utbyggnaden av förnybara energikällor. Men teknikutvecklingen går fort, och hur kommer vindkraften att stå sig i konkurrensen med till exempel solenergi och vågkraft?– Fram till 2030 kommer vatten, bio och vind vara helt dominerande. Sverige har exceptionellt goda förutsättningar att producera vindkraft och därför kommer Sverige alltid ha en framträdande roll på det området. Men sol och vågkraft kommer säkert också att växa kraftigt framöver.