Varje år samlas forskare, tillverkare, investerare, vindkraftägare, representanter från myndigheter med flera från hela världen för att diskutera utmaningarna med vindkraft i kallt klimat under konferensen Winterwind. Detta år var inget undantag.
Ända sedan den första konferensen 2008 har avisningssystem för vindkraftverk varit en viktig fråga under konferensen. Vindkraft i kallt klimat ställer krav på god kunskap om risker för nedisning som i sin tur kan medföra produktionsförluster och problem för omgivningen. Men trots att flera olika avisningssystem tagits fram på marknaden verkar det vara svårt för branschen att hitta en riktigt lyckad lösning.
2004 presenterade Enercon ett system för att upptäcka is på vindkraftverk samt ett avisningssystem.
Mycket har hänt sedan dess men ännu finns det inget avisningssystem som fungerar problemfritt.
Utvärdering av isdetektorer
Även årets Winterwind bjöd på föreläsningar och diskussioner om hur man ska förstå och förutspå nedisning. Bland annat presenterades resultat från en studie där isdetektorer för vindkraft utvärderades. Syftet med studien var att dra lärdomar om hur olika typer av isdetektorer fungerar under varierande förhållanden. Av fem utvärderade isdetektorer klarade ingen det tuffa klimatet.
De olika isdetektorerna har suttit antingen på vindkraftverk eller på mätmaster i Stor-Rotliden, Granliden, Blakliden och Fäboberget i Åsele kommun.
Utifrån data från vindkraftsparken Stor-Rotliden, uppskattades produktionsbortfallet på grund av isbildning till 6,4 procent mellan 2011 och 2013.
Studien, som utfördes av Helena Wickman på uppdrag från Vattenfall, gick ut på att utvärdera fem olika system i ett examensarbete vid civilingenjörsprogrammet vid Uppsala universitet. Resultatet från studien visade att isdetektorerna inte klarade det kalla klimatet och flera av dem tålde inte att täckas av is. Antingen gick de sönder eller så fungerade de sämre.
Dåliga resultat
De fem isdetektorernas förmåga att detektera is varierade kraftigt beroende på rådande förhållanden. Generellt kan konstateras att av de testade givarna var det Goodrich och Labkotec som oftast verkar ge vettiga resultat när det gällde att indikera aktiv istillväxt. Men det gick inte att se något samband mellan de perioder när detektorerna gav utslag på istillväxt och de perioder när turbinen drabbades av produktionsnedsättning.
Alla detektorer utom den från Saab Combitech gick sönder under mätperioden, som sträckte sig från 2011 till 2013.
Fakta
De instrument som ingick i provet var, RoseMount 0872F1 (Goodrich), LID-3300IP (Labkotec), IceMonitor (SAAB Combitech) och T44 (HoloOptics) samt ett nyutvecklat system benämnt 3NRG.
Av dessa givare var det endast IceMonotor som mätte vikten av den totala ismassa som ackumulerats på sensorn. RoseMount 0872F1 och LID-3300IP kunde mäta mängden ansamlad is upp till en viss gräns. De övriga gav endast indikation under den aktiva tillväxtperioden.
