AkzoNobel Sweden Science Award tilldelas innovation som rör vindkraft

Foto: Statkraft

AkzoNobel Sweden Science Award, ett av Sveriges mest prestigefyllda forskningspriser, delas 1 oktober ut till Per Claesson, professor i ytkemi vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm, och Lars Hultman, professor i tunnfilmsfysik vid Linköpings universitet. Enligt juryns motivering är pristagarnas forskning i internationell framkant och har fått stor praktisk betydelse.

AkzoNobel Sweden Science Award delas ut för åttonde året och går till personer som bidragit med banbrytande vetenskapligt arbete. Färg- och kemikoncernen AkzoNobel donerar prissumman 500 000 kronor och priset delas i år lika mellan två forskare. Pristagarna utses av en jury med ledamöter från Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA.

– Jag är hedrad och överlycklig. I forskarvärlden rankas AkzoNobel Sweden Science Award mycket högt. Mitt forskningsområde, tunnfilmsteknik, är ett relativt nytt område där Sverige är ett av de världsledande länderna. Våra resultat har betydelse för både grundforskning och tillämpningar. Vid universitetet i Linköping har vi tillgång till ett laboratorium i världsklass och när vi arbetar påminner det lite om hur det brukar gå till i tv-serien CSI, säger Lars Hultman.

Lars Hultmans forskningsresultat har till exempel lett fram till mer slitstarka ytbeläggningar för höftledsimplantat, verktyg, chip till kreditkort och elektriska kontakter. Per Claessons forskning sträcker sig bland annat över områdena korrosionsskydd, biolubricering och isbildning. Hans forskargrupp försöker få fram ytbeläggningar som effektivt kan avlägsna is från flygplan och vindkraftverk.

– Min utgångspunkt är ofta att göra industriprodukter mer miljövänliga och mindre energikrävande. En av mina drivkrafter är att hitta lösningar som bidrar till ett mer hållbart samhälle. Jag är jätteglad över att få ta emot priset. Jag ser det som ett erkännande för mångårig forskning inom området ytkemi, säger Per Claesson.

Pristagarna har sedan länge ett nära samarbete med näringslivet och arbetar gärna med forskningsprojekt som kan förbättra eller underlätta människors vardag. De anser att Sverige står sig väl i den internationella konkurrensen inom ytkemi. En bidragande faktor är samarbetet mellan akademi och näringsliv.

I sin motivering skriver juryn bland annat: ”Pristagarnas forskning ligger i den internationella frontlinjen och har nått stort genomslag. Den omfattar ytmodifiering från såväl lösning som gasfas, fysikaliska metoder för studier av ytor samt tillämpningar inom olika områden, som materialvetenskap, biomedicin och kemiteknik. Pristagarnas forskning är därför även av stor praktisk betydelse.”

– Vi arbetar med hållbara innovationer och är beroende av en fortsatt stark forskningstradition i Sverige. Sedan 1999 har vi tillsammans med IVA delat ut priset i Sverige. Juryn har denna gång tagit fram två mycket värdiga vinnare som är utmärkta exempel på banbrytande och innovativ forskning inom kemi och materialvetenskap, säger Jan Svärd, Nordendirektör för AkzoNobel.