Runt 750 deltagare och 40 utställare deltog i Vind 2016 med det anrika Münchenbryggeriet i Stockholm som skådeplats. Temat var ”Från inställning till omställning”. I Münchenbryggeriet sitter industrihistorien i väggarna. Men nu visar industrin istället vägen till framtidens hållbara samhälle, där vindkraften har en viktig roll i energiomställningen. Nordisk Energi träffade några utställare på Vind 2016. De flesta ser optimistiskt på utbyggnaden av vindkraften, trots de hittills låga elpriserna.
”Det här är rätt forum för oss”
– Det är här man ska vara, menar Pär Nordström, projektledare på Jemtska.
För Svensk Vindenergis årliga event är den självklara träffpunkten för branschens aktörer.
Jemtska, ett bolag samägt av Jämtkraft och Skanska, är på Vind 2016 för att berätta om deras totalkoncept för vindkraftparker. Det täcker in allt från miljökonsekvensbeskrivning till att bygga fundament, dra ledningar, dimensionera transformatorstationer och sedan ansluta vindkraftverken till stamnätet.
Än så länge handlar det enbart om landbaserade vindkraftsparker.
– Men vi undersöker möjligheten att även bygga vindkraftsparker till havs, säger Pär Nordström. Kostnaden för att bygga landbaserade verk närmar sig den för att bygga havsbaserade sådana. Det gör dem intressanta, särskilt som de producerar mer el än verken på land.
”Marknaden ska ha huvudrollen”
Pär Nordström har liksom de flesta i branschen konstaterat att de hittills låga priserna på el och elcertifikat bromsar etableringen av nya vindkraftparker.
– Det sätter ner humöret på investerarna på kort sikt, menar han. Om det också påverkar den långsiktiga investeringsviljan återstår att se. Marknaden ska ha huvudrollen när det gäller utbyggnaden av vindkraften men politikerna ska ”kratta manegen” genom långsiktiga och väl genomtänkta beslut. Den blocköverskridande energiuppgörelsen är ett steg i rätt riktning.
Jemtska har för närvarande byggt fem vindparker med totalt 72 vindkraftverk, tre i egen regi och två tillsammans med partners. Den sydligaste ligger i Dalarna och den nordligaste i Norrbotten utanför Gällivare. Produktionen uppgår till cirka 550 gigawattimmar per år vilket ger hushållsel till runt 113 300 hushåll.
Empower ser hoppfullt på Sverige
För Empower är Vind 2016 ett utmärkt forum för att träffa investerare och potentiella samarbetspartners. Empowers medarbetare får också goda insikter om marknaden för vindkraft, inte minst genom olika seminarier.
Power Network Division, ett av det finländska företaget Empowers fyra affärsområden, servar kunder som bygger och driver elkraft- och distributionsnät samt vindkraftsparker. Empower har enligt företaget en unik erfarenhet av vindkraftsparker i arktisk miljö med snabba väderomslag, från minus 30 till kraftiga snöfall.
Ser hoppfullt på Sverige
Elpriset har ökat på sistone men ligger fortfarande på en låg nivå. Det gör det svårt att räkna hem investeringen i vindkraft, särskilt då även priset på elcertifikat är lågt. Så det är wait and see som gäller för många investerare.
– Elpriset är lågt också i Finland men ännu lägre i Sverige, säger Juha Lamberg, Empowers vice vd. Det parerar vi genom att rikta in oss mot vindkraftsprojekt i andra länder, bland annat Baltikum. Men jag är hoppfull på sikt när det gäller Sverige, eftersom regeringen aviserat en hårdsatsning på förnybar energi, inte minst vindkraft.
En bred palett av tjänster
Helt död är marknaden förvisso inte.
– I Sverige är vi involverade i ett stort projekt för OX2, berättar Juha Lamberg. Det handlar om 41 vindkraftverk i Lehtirova i Norrbotten, där vi bygger vägar, lyftplattformar och fundament för vindkraftsparken. Elproduktionen beräknas till cirka 490 gigawattimmar per år.
Empowers tjänsteutbud täcker in allt ifrån förstudier, analyser, design, konstruktion och installation till underhåll och hosting. Det breda tjänsteutbudet gör enligt Juha Lamberg Empower till ett ”one stop shop” för kunderna som finns i Sverige, Finland och Baltikum.
Nordex sverigechef känner av en förlig vind
Nordex, en av många utställare på Vind 2016, har under de senaste åren haft en betydande tillväxt från sina kärnmarknader som Tyskland och Storbritannien med stora statliga subventioner för vindkraften.
Men marknaderna förändras och subventionerna minskar och blir allt mer teknikneutrala.
– Att hjälpa kunderna att producera el till lägsta möjliga kostnad blir därför en allt viktigare faktor för branschens fortsatta tillväxt, menar Tim Carpenter, Nordex sverigechef. Lika viktig är förmågan att skala upp verksamheten och etablera sig på nya tillväxtmarknader.
Nordex möter det nya scenariot bland annat genom förvärvet av Acciona Windpower. Det är en spansk tillverkare av vindkraftverk med en kompletterande teknologiplattform och marknadstäckning.
Nordex vindkraftverk är främst anpassade för Europa.
– Acciona Windpower med en teknik, skräddarsydd för andra viktiga marknader blev då det naturliga valet för oss, säger Tim Carpenter. Förvärvet stärker vår position på snabbväxande marknader som Nord-, Central- och Sydamerika, Indien, Sydafrika och på andra håll i världen.
Tydliga tecken pååterhämtning
De låga priserna på el- och gröna certifikat är två skäl till varför den svenska marknaden för vindkraftverk tappat fart efter att ha haft en topp år 2013.
– Det är därför viktigt att hjälpa kunderna med kreativa och kostnadseffektiva tekniska lösningar, menar Tim Carpenter. Men det finns tydliga tecken på en återhämtning för vindkraftmarknaden. Det beror bland annat på ett ökat intresse från utländska investerare, plus det faktum att tekniken blir mer förfinad. Större rotorblad, ökad generatorkapacitet, i kombination med smarta finansierings- och marknadslösningar sänker successivt produktionskostnaden för vindel. Vår installerade bas i Sverige är för närvarande cirka 500 megawatt. Men jag är övertygad om att vi kommer att växa kraftigt de kommande åren.
Avancerad teknik förhindrar isbildning
Nordex, vars vindkraftverk bygger på beprövad teknik med växellådor, är enligt Tim Carpenter branschens teknikledare inom många områden:
– Vår teknik för att motverka isbildning på bladen, medan turbinen är i drift är ett exempel. Vi använder elektrisk uppvärmning som arbetar under vissa väderförhållanden och säkerställer att turbinen fortsätter att alstra ström under dessa perioder. Förmågan att förhindra isbildning gör att våra turbiner passar bra i arktisk miljö.
Där är vindarna ofta starka under perioder med risk för isbildning.
– Genom att kunna motverka isbildning på rotorbladen kan vi erbjuda de driftsgarantier kunder och finansiärer söker för att trygga investeringen, framhåller Tim Carpenter. Möjligheten att minska produktionsförluster på grund av isbildning är ofta en av de viktigaste förutsättningarna för att kunna etablera en vindkraftspark i arktisk miljö.
På Vind 2016 presenterade Nordex turbinen N131/3600 turbin, som är en vidareutveckling av den beprövade "K08- plattformen, och främst utvecklad för den svenska marknaden.
Hur summerar då Tim Carpenter Vind 2016?
– Jag märkte en förnyad optimism på den svenska marknaden och faktiskt lite av en guldruschstämning, både hos nya och etablerade aktörer på vindkraftsmarknaden.
Lösning på vindkraftverkens hot mot fladdermössen
Vindkraftverken i Europa beräknas döda runt en halv miljon fladdermöss per år enligt Naturvårdsverket. Innan ett vindkraftverk får byggas måste därför en fladdermusutredning göras.
Naturvårdsverket vill därför att vindkraftverken stoppas när riskerna för fladdermössen är som störst, exempelvis under varma nätter med svag vind och mycket insekter i luften.
Vattenfall har drygt 1 000 vindkraftverk, varav 130 i Sverige Tillsammans producerar de omkring 6 terawattimmar el under ett normalår. Hänsynen till miljön har hög prioritet. Det gäller även den biologiska mångfalden
– Vi har därför bjudit in två fladdermusexperter till vår monter på Vind 2016, berättar
Heléne Lindman, projektkommunikatör på Vattenfall. Jens Rydell och Stefan Pettersson redovisade de resultat de fått vid studier som gjorts med hjälp av autoboxar, monterade i naceller i ett antal turbiner i södra Sverige.
Många faktorer styr rörelsemönstret
Resultaten pekar på att fladdermössens rörelsemönster på höjder där de riskerar att kollidera med vindkraftverkens rotorer i mycket hög grad styrs av temperatur, vindhastighet, årstid, mörker och väderlek. Dessa resultat kan komma få mycket stor påverkan på hur villkor utformas i samband med tillståndsgivning. Slutrapporten kommer finnas via Vindval som är ett samarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket.
– Jag är mycket nöjd med de två dagarna på Vind 2016, summerar Heléne Lindman. Det är ett ypperligt tillfälle att visa vad Vattenfall gör, att knyta kontakter och att lära sig om det senaste inom vindkraft.
”Marknaden för systemtjänster kan bli lönsam”
Ett stabilt elnät förutsätter svängmassa. Det är främst kärn- och vattenkraftens stora generatorer som förser nätet med den.
Vindkraftverken är inte byggda på samma sätt och levererar därför inte rotationsenergi och tröghet till systemet. Men Enercon har löst problemet och berättade om det på Vind 2016.
Rotationsenergin i generatorerna ger svängmassa och därmed en tröghet mot snabba förändringar av rotationshastigheten. Mycket svängmassa gör systemet stabilt och tåligt mot störningar. Om det finns lite svängmassa är systemet följaktligen instabilt. Frekvensen kan då avvika från 50 hertz till följd av obalans mellan elproduktion och elanvändning. Svängmassan fungerar därvid som en ”balansvikt”. Det är viktigt att frekvensen ligger på 50 hertz. All användning av el, från hårtorken i badrummet till bilfabrikens robotar, kräver detta.
Irland visar vägen
–Vi har utvecklat en teknik som gör det möjligt för vindkraftverken att bidra till den nödvändiga balansen och stabiliteten, berättar Pamela Lundin, Enercons Sverigechef. Tekniken fungerar bra; det visar bland annat våra 1 300 megawatt vindkraftverk i Kanada som installerats med utrustning för så kallad Inertia Emulation eller syntetisk svängmassa. Vår teknik kan också bistå elnätet med spänningskontroll genom att producera eller konsumera reaktiv effekt.
Det finns en samsyn bland kraftproducenterna om behovet av en fungerande marknad för att sälja de systemtjänster som säkerställer den nödvändiga stabiliteten i elnätet.
I nuläget finns ingen marknad i Sverige men i takt med att vindkraften byggs ut och kärnkraften successivt fasas ut kommer behovet att öka.
– På Irland har det skapats en marknad för systemtjänster, säger Pamela Lundin. Där är den utrustning som krävs för frekvens- och spänningsreglering en självklar del i vindkraftverket. Producenterna kan räkna hem merkostnaden på ett par år genom att de får betalt för tjänsterna.
Text: C-G Hanberg. Foto: Franz Smidek
