För närvarande pågår det omfattande och stundtal hetsig debatt om skatt på elektricitet i vårt södra grannland. PSO, som den avgiften heter, är en skatt som alla danskar, både privatpersoner och företag betalar genom elräkningen.
Stödet går bara till de danska producenterna. Motståndarna hävdar bland annat att avgiften är i strid med EU:s statsstödsregler. Mindre känt är att även andra länder tar ut liknande avgifter.
Avgiften åläggs i Tyskland på elförbrukning som i Danmark. Den tyska avgiften innefattar en modell till vilken också de utländska producenterna betalar, om de är anslutna till det tyska elnätet eller drar nytta av en viss andel av tyska elleveranser. Det återstår dock att se om denna modell kommer att godkännas av EU.
Sverige och Norge har ett slags certifikatsystem i vilka producenter av förnybara energicertifikat i form av elbolag kan sälja och köpa certifikat. På detta sätt är det i slutändan kunderna som finansierar stödet exempelvis till förnybar energi. I Finland finansieras stödet genom den allmänna statsbudgeten.
Nederländerna överför stödpengar till förnybar energi i form av en kompletterande allmän elavgift och intäkterna ingår i den allmänna statsbudgeten. EU- kommissionen anser därför att det inte finns något direkt samband mellan finansiering och utbetalning av stöd.
Europeiska unionen har godkänt en modell som innebär att avgiften betalas via elräkningen. Men i motsats till Danmark, blir det inte den faktiska elförbrukningen som är avgiftsbelagd, utan den installerade kraften. På det sättet betalar större elkunder mer än små. Belgien har infört ett certifikatsystem och skatt som belastar elkunderna.
Danmarks klimatråd, vars uppgift är att ge råd om övergången till förnybar energi på ett kostnadseffektivt sätt, rekommenderar att pengar hämtas över elräkningen i en form som kan godkännas av EU.
En rad danska ekonomer förespråkar å andra sidan, för höjda skattesatser, så som den danska regeringen har föreslagit.
