Enligt Energimyndigheten så var utbyggnaden av förnybar elproduktion under 2015 större än förväntat. Produktionen från vindkraft ökade med nästan 30 procent jämfört med föregående år, och nådde därmed nytt produktionsrekord. Intresset för solelsproduktion är fortsatt högt. Inte sedan 2006 har kundens kostnad för elcertifikaten varit så här låga.
Under 2015 godkände Energimyndigheten 1 632 stycken nya anläggningar inom elcertifikatsystemet. Av dessa var 1 411 stycken solanläggningar, en dubblering från föregående år, vilket visar fortsatt högt intresse för solproduktion. Produktionen från sol ökade med 56 procent.
Vindkraftens produktionsökning med 29,4 procent, jämfört med 2014, innebär att vindkraften står för den absolut högsta andelen av den förnybara elproduktionen inom elcertifikatsystemet, 71,8 procent av den totala produktionen under 2015. Biokraften stod för 19,9 procent, vattenkraften för ca 7,8 procent samt sol och torv för mindre än 0,1 procent vardera.
I Sverige och Norge har 3,6 terawattimar förnybar elproduktion tillkommit under 2015. Sedan 2012 har det svensk-norska elcertifikatsystemet bidragit med 13,8 terawattimmar förnybar elproduktion, varav Sverige byggt 11,6 terawattimmar.
Den höga produktionstakten, i kombination med en minskad elanvändning, har skapat ett överskott på elcertifikat. Årsmedelpriset på elcertifikat blev 162 kronor, vilket är det lägsta på flera år. Medelpriset för elcertifikaten i kombination med årets kvot på 14,3 procent medför att elleverantörens kostnad för elcertifikat varit 2,3 öre/kilowattimme.
−Kundens kostnad för elcertifikaten har nu sjunkit flera år i rad. Den goda tillgången på elcertifikat, i kombination med lägre kvoter, borde vara förklaringen till den lägre kostnaden för slutkunden, säger Gustav Ebenå på Energimyndigheten.
Svenska och norska elkunder har tillsammans bidragit till att 3,6 terawattimmar förnybar produktionskapacitet byggts inom det gemensamma systemet under 2015. För en svensk genomsnittskund motsvarar det en kostnad på 460 kronor för hela året (beräknad på en användning på 20 000 kilowattimmar).
− Jag är stolt över ett system som både levererar förnybar produktion och är billigt, säger Gustav Ebenå.
Den kvotpliktiga elanvändningen i Sverige har ökat och uppgick till 89,6 terawattimmar under 2015, vilket resulterade i en kvotplikt på 12,8 miljoner elcertifikat. Observera att kvotplikten och antalet annullerade elcertifikat justerats med 556 elcertifikat efter den 1 april 2016. Den elintensiva industrins elanvändning, som är undantagen kvotplikt, har minskat till cirka 35,9 terawattimmar under 2015. Det kan vara en bidragande orsak till att den kvotpliktiga elanvändningen ökat då vissa aktörer inte längre uppfyller kraven på registrering som elintensiva industrier.
Eftersom elproduktionen fortfarande är högre än elanvändningen innebär det att den gemensamma elcertifikatreserven ökade med fem miljoner elcertifikat till totalt 18,1 miljoner elcertifikat.
Sedan den 1 januari 2016 är målet för det svensk-norska elcertifikatsystemet att öka elproduktionen med 28,4 terawattimmar mellan åren 2012 och 2020. Sverige ska finansiera 15,2 terawattimmar och Norge ska finansiera 13,2 terawattimmar. Ambitionen ökar därmed från 26,4 terawattimmar till 28,4 terawattimmar förnybar elproduktion till 2020 jämfört med 2012. Sverige har därmed även ett nytt finansieringsmål som innebär att produktionen av ny förnybar el ska öka med 30 terawattimmar mellan åren 2002 och 2020.
