Europa trappar nu upp sina planer för havsbaserad vindkraft, samtidigt som utvecklingen i USA ger en tydlig påminnelse om betydelsen av planerbar elproduktion. Nio europeiska länder har nyligen enats om att bygga 100 gigawatt gemensam havsbaserad vindkraft, i syfte att minska beroendet av importerad naturgas. Samtidigt har extrem vinterkyla i USA visat hur snabbt vind- och solkraft kan falla bort när efterfrågan är som högst, analyser Oilprice:s redaktör Irina Slav.
Bakom överenskommelsen står Storbritannien, Irland, Tyskland, Norge, Nederländerna, Frankrike, Island, Belgien och Luxemburg. Enligt uppgifter från Reuters ska länderna både bygga och använda den nya vindkraftskapaciteten gemensamt, främst i Nordsjön och angränsande havsområden.
Vad händer när vinden sviker
Samtidigt som Europa presenterade sina vindkraftsplaner drabbades delar av USA av en ovanligt kall vinterperiod. I nordöstra USA tvingades elproducenter i regionen New England öka produktionen från oljekraftverk, en energikälla som i normalfallet spelar en marginell roll.
Enligt uppgifter genererades omkring en tredjedel av elen i regionen från olja under början av veckan, och vid vissa tillfällen ska andelen ha varit så hög som 40 procent. Under samma period stod vind- och solkraft för endast cirka 6 procent av elproduktionen.
I Texas, där vindkraften byggts ut kraftigt, varnade systemoperatören ERCOT redan i förväg för att kyla riskerade att slå ut stora delar av vindkraftsproduktionen. ERCOT uppgav att så mycket som 60 procent av den installerade vindkraftskapaciteten på 40,6 gigawatt kunde bli otillgänglig. Solkraft bidrog i praktiken inte alls under snö- och isförhållanden.
För att möta den ökade efterfrågan ökade produktionen från naturgas, kärnkraft och även kolkraft. Utvecklingen har enligt bedömare blivit ett konkret exempel på hur avgörande planerbar baskraft är vid krissituationer.
Gasförbud ökar beroendet av USA
Utvecklingen sätter Europas strategi i ett mer sårbart ljus. Från januari 2027 inför Europeiska unionen ett totalförbud mot rysk gas, trots protester från bland andra Ungern och Slovakien, som är starkt beroende av ryska leveranser för att hålla nere energikostnaderna för industri och hushåll.
Redan i dag är Europa i hög grad beroende av amerikansk flytande naturgas, LNG. Under förra året stod USA för cirka 57 procent av all LNG-import till EU och Storbritannien. Som andel av den totala gasimporten motsvarade amerikansk gas omkring en fjärdedel.
När rysk gas försvinner ur systemet väntas beroendet av USA öka ytterligare. Det sker samtidigt som USA:s president tydligt har markerat att amerikansk energiproduktion ska användas som ett strategiskt verktyg i internationella relationer.
Kritiker pekar på att detta kan innebära ökade geopolitiska risker för Europa, där tillgången till gas i högre grad blir beroende av amerikanska exportbeslut och globala LNG-marknader. Samtidigt har USA fler alternativa marknader, särskilt i Asien, vilket försvagar Europas förhandlingsposition.
Vindkraft räcker inte för energisäkerhet
Bedömare menar att den amerikanska vinterkrisen visar att storskalig vindkraft inte kan ersätta behovet av planerbar elproduktion, även med batterilager och utbyggda elförbindelser mellan länder.
Baslast, alltså elproduktion som kan levereras oberoende av väder, från naturgas, kärnkraft, kol och i vissa fall olja, visade sig vara avgörande för att hålla elnäten stabila. Vind- och solkraft saknar denna egenskap, vilket ökar risken för effektbrist under perioder med kyla och låg vind.
Trots detta väljer flera europeiska länder att fortsätta fasa ut planerbara kraftslag, samtidigt som investeringarna i havsbaserad vindkraft ökar kraftigt. Kritiker menar att detta kan leda till ökad importberoende, högre elpriser och större sårbarhet vid extremväder.
I stället pekas långsiktiga leveransavtal för naturgas och andra planerbara energikällor, från ett bredare spektrum av leverantörer, ut som ett mer robust alternativ för att säkra Europas energiförsörjning.
Källa: Reuters/ Irina Slav, Oilprice.com
Fakta:
Baslastproduktion avser elproduktion som kan levereras kontinuerligt oberoende av väder, exempelvis från kärnkraft, naturgas och kol. Europas ökade andel vind- och solkraft har bidragit till större variationer i elproduktionen, vilket ökar behovet av reserver och stödkraft. USA:s vinterkriser har vid flera tillfällen visat hur snabbt väderberoende produktion kan falla bort, vilket lett till ökad användning av fossila kraftslag för att säkra leveranser.
