I månader har vindkraftverken i Tyskland snurrat långsamt – eller inte alls. Vindarna som normalt driver en stor del av landets elproduktion har mojnat till nivåer som inte setts på över fem decennier. Resultatet: ett markant fall i produktionen av vindkraftsel och en ekonomisk smäll för många elproducenter.
– Det vi ser nu är en av de längsta och mest omfattande vindstilla perioderna i modern tysk historia, säger en källa nära energibranschen.
Många i branschen talar om en så kallad "Hellflaute" – en period då både sol och vind levererar långt under genomsnittet. Det är just denna typ av vädersituation som energisystem i omställning fruktar mest. Utan stabil vindkraft och med låg solinstrålning tvingas elnätet förlita sig på andra och ofta dyrare eller mindre klimatsmarta alternativ.
Ekonomisk press på elproducenter
För Tysklands vindkraftsbolag har den utdragna vindstilla perioden inneburit kännbara ekonomiska konsekvenser. Flera producenter rapporterar kraftigt minskade intäkter – i vissa fall förluster på miljonnivåer. Trots att vindkraftverken står redo, levererar de långt under sin kapacitet.
– Vi är vana vid variationer, men detta är något annat. Det är inte bara ett par dagar med låg vind – det handlar om månader av underproduktion, säger en branschföreträdare.
Förlusten är inte bara ekonomisk. Även tillförlitligheten i det tyska elnätet påverkas när en så viktig del av energimixen försvagas under en längre tid. Myndigheter och systemoperatörer tvingas agera snabbt för att säkra tillgången till el – ofta genom att starta reservkraftverk eller öka importen.
En väckarklocka för framtidens energiplanering
Den oväntade och långvariga stillheten i vindarna kan få konsekvenser bortom de akuta effekterna. För tysk och europeisk energiplanering innebär det en tydlig påminnelse om att väderberoende kraftslag kräver kompletterande lösningar – både tekniska och politiska.
– Det handlar inte om att ifrågasätta vindkraftens roll, utan om att se till att vi bygger ett system som klarar dessa variationer, menar en expert på förnybar energiinfrastruktur.
Utbyggnaden av batterilagring, investeringar i vätgas och bättre nätkapacitet lyfts nu åter upp på agendan. Samtidigt väcks diskussionen om behovet av baskraft från till exempel kärnkraft eller förnybar kraft som är mindre beroende av väder.
Trots detta kvarstår målet: att göra Tysklands elproduktion så nära klimatneutral som möjligt. Men resan dit visar sig nu mer väderberoende än vad många hade räknat med.
Källa: Welt,
