Sveriges framtida elförsörjning – Kris eller omställning? Del 2

Stolpe i ledning för 400 kV. Svenska Kraftnät. Foto: Elin Drugge
Under förutsättning att elproduktionen vid värmekraftanläggningar kan fortsätta på kommersiella grunder, dvs att den föreslagna effektskatten tas bort. 0m inte kommer gapet att bli ännu större.
Det är många datacenter som byggts i Sverige på senare tid. Dessa kräver stora mängder stabil el för sin drift. Osäkerheten om den framtida energiförsörjningen har numera gjort att en del företag tvekar att investera i datacenter i Sverige. Foto: Pxhere.com
FIGUR 2 C02-UTSLÄPP FOR OLIKA ENERGIPRODUKTIONSANLÄGGNINGAR [REF 6]
CHICAGO SUN-TIMES
Ringhals kärnkraftverk. Här stänger Vattenfall nu ner de två fullt fungerande reaktorerna R1 och R2 inom loppet av ett år, ett beslut som fått en tydlig opinion mot sig. Foto: Vattenfall
Oskarshamns kärnkraftverk, reaktor 3. De två äldre reaktorerna vid kärnkraftverket i Oskarshamn, O1 och O2 stängdes ner 2015 och 2017 av huvudägaren Eon, trots att de var väl fungerande reaktorer. Kärnkraften bedömdes då som olönsam på grund av låga elpriser och en extra straffskatt som politikerna belastat detta kraftslag med. Idag när priserna är högre och effektskatten borttagen ifrågasätts beslutet alltmer. Foto: OKG
SCA Östrand. Det är den svenska starkt elberoende exportinriktade basindustrin som i hög grad bidragit till att bygga upp vår välfärd. Foto: Andritz

FÖRFATTARE Lars-Åke Andell, Civilingenjör, Täby, Sven Olof Andersson Hederoth, Civilingenjör, Simrishamn.

Elimport och intern kraftöverföring i Sverige

Intern kraftöverföring

Svenska Kraftnät planerar flera nya kraftledningar som ska förbättra överföringskapaciteten mellan olika delar av Sverige, och till utlandet. Flera av dessa är försenade, inte minst den s k SydVästlänken. SydVästlänken behövs inte minst för att ersätta den effektbrist i Skåne som uppstod när Barsebäcksverket slutgiltigt stängdes 2003. Förhoppningsvis kommer denna problemtyngda ledning att kunna tas i drift 2020. SydVästlänken och andra liknande projekt kommer att ha en mycket positiv inverkan på regional effektbalans. De möjliggör också en ökad import, framförallt från Norge.

Elimport

En ny 700 MW ledning till Tyskland är planerad och kommer att stå färdig inom 10 år. Denna kommer att förstärka det svenska kraftnätets möjligheter att samverka med det europeiska. Vi är emellertid pessimistisk vad gäller denna (och andra) ledningars potential att förbättra den svenska effektbalansen. Anledningen finns i Förbundsrepubliken Tyskland.

Tyskland bestämde sig hastigt för att avveckla all kärn-kraft efter Fukushimaincidenten (Energiewende). Den sista reaktorn är planerad att stängas 2022. Dessutom beslutades i januari 2019 att lägga ner alla de resterande (84 st!) kolkraftverken till 2035. I princip innebär detta att Tyskland efter 2035 står utan baskraft. Den rådande ideologin bakom detta är att man ska klara sig med ”hållbara” kraftproduktionsresurser, sol och vind, och balansera dem med skandinavisk vattenkraft. Detta är den fromma förhoppningen.

Tyskland kommer med andra ord att ha en situation liknande den svenska omkring 2035. Den stora skillnaden är att uppvärmning av bostäder till stor del sker med naturgas i Tyskland (och stora delar av Europa).

Tysklands enda möjlighet för att säkra sin elproduktion är att bygga naturgasdrivna kraftverk. Nord Stream-projekten ska ses i ljuset av detta. Den första delen av Nord Stream, som togs i drift 2012, levererar 55 miljarder kubikmeter gas per år och andra delen som planeras, kommer att transportera lika mycket. Femtiofem miljarder kubikmeter gas per år motsvarar ungefär kapaciteten hos 30 kärnkraftverk. Tyskland hade innan Fukushima 22 reaktorer i drift och Nord Stream 1 kan möjligtvis ersätta dem (återigen, den största delen av gasen går till bostadsuppvärmning). För att ersätta kolkraftverken kommer möjligen Nord Stream 2 att vara tillräckligt.

Detta förutsätter att man kan organisera naturgasleveranser från andra källor. Som nämnts behövs naturgasen i Tyskland och andra europeiska länder till bostadsuppvärmning mm. De existerande naturgasfälten i Nordsjön håller på att ebba ut och produktionen därifrån sjunker nu dramatiskt.

I vilket fall förefaller det osannolikt att Tyskland kommer att ha möjlighet att exportera el till Sverige under årets kallaste och mörkaste dagar. Tvärtom kommer de att vilja köpa; från Sverige, Polen, Frankrike etc. Det enda som är helt säkert vad gäller elutbytet med Tyskland och andra länder är att priset kommer att stiga.

 

Slutsatser effektbalans

Sverige kommer att ha en effektbrist på ca 16’000 MW år 2035 om inget görs1. 16’000 MW motsvarar ca 10 reaktorer av Olkiluoto-3-typ eller ungefär lika mycket som all vattenkraft i Sverige. Detta är självklart ett fullständigt ohållbart scenario. Det finns inga möjligheter för Sverige att antingen spara sig ur denna brist eller att ersätta nuvarande produktionsresurser med ”hållbara” alternativ. Vi uppfattar att de möjligheter som står till buds är:

  • Bygga ut resterande älvar i Norrland.
  • Omedelbart påbörja ett nytt kärnkraftsprogram.
  • Ansluta Sverige till det rysk-europeiska naturgasnätet via NordStream och använda naturgasen direkt för bostadsupp- värmning och/eller för elektricitetsproduktion. Detta är sannolikt den enda lösningen som har en rimlig chans att bli klar i tid.

Storskalig import av elektricitet. Frågan är: Varifrån?

Ändra prioriteringarna för framtidens elanvändning. Politiska prestigeprojekt kommer inte att kunna realiseras. Till dessa hör elektrifieringen av fordonsflottan, snabbtågsutbyggnaden, datacenterverksamheter m fl. Dessutom är det fullt möjligt att man nu påbörjar de enorma investeringarna i snabbtågsinfrastruktur utan att veta om det finns tillräckligt med el för framdrivningen när det är färdigt.

 

Inget av dessa alternativ är attraktiva för dagens politiker. Den nya regeringen är en minoritetsregering som knappast kommer att kunna fatta impopulära eller kontroversiella beslut. Dessutom är tidplanen knapp för vidare utbyggnad av storskalig produktion. Den enda realistiska lösningen är att inte tillåta någon ökning av elförbrukningen alls.

 

Vi saknar en robust energipolitik i Sverige idag. Naiv symbolpolitik får överskugga verkliga problem och lösningar. Sveriges regering spelar kasino med svenska folkets välstånd, trygghet och framtid. Den politiska oförmågan kommer med stor sannolikhet att kasta Sverige in i en mycket svår situation som kommer att ta decennier att reparera.

Elbristens konsekvenser

Man kan dela upp elbristens konsekvenser i två kategorier:
Den ena handlar om den ekonomiska påfrestning på samhället som en restriktiv tillgång på el innebär. Detta kommer ytterst att handla om dyrare elpriser och de negativa effekter på ekonomi och sysselsättning man kan förvänta sig. Den andra är mer dramatisk: Vad händer när elen ransoneras, när stora områden i Sverige tvingas vara utan el under flera timmar eller t o m dagar?

 

Miljö och klimat

Det nuvarande elsystemet har mycket liten inverkan på miljön. I dagligt tal pratas det en hel del om problemen med kärnkraftens avfall, men utan att förringa riskerna och kostnaderna får man konstatera att det är väldigt små mängder inblandade och avfallet tas om hand på ett ansvarsfullt och professionellt sätt. Ett flertal studier visar på att avfallsmängderna från t ex solfångare är flera hundra gånger större än kärnkraftens vid samma mängd producerad energi. [Ref 4] [Ref 5]

Även vad gäller atmosfäriska utsläpp kan man konstatera att den nuvarande energiproduktionen fungerar praktiskt taget helt utan utsläpp. Man ska emellertid komma ihåg att vattenkraften ger stora utsläpp av växthusgaser under en relativt lång period från det att man byggt kraftverksdammar, p g a att den biologiska materien som hamnar under vattenytan förmultnar.

Vad gäller vindkraften är den också nominellt utan utsläpp. Men, beroende på att det behövs väldigt många vindkraftverk för att ersätta ett kärnkraftverk, blir de utsläpp som uppstår vid produktion, transport, drift och skrotning av kraftverken tämligen höga, fördelat på mängden producerad energi.

Detta har också uppmärksammats av FNs klimatpanel, se figur 2.

Man kan väga det ena mot det andra, si eller så. Det är mycket svårt att se någon stor fördel för t ex vindkraften, vad gäller miljö- och klimatpåverkan. För just vindkraften handlar det helt om vilken sorts elkraft man använder för att balansera, d v s vad som används de dagar det inte blåser. Om sådan reservkraft är fossil är det en ren katastrof för dem som anammat koldioxidhypotesen som förklaring till klimatförändringarna. I vilket fall får man konstatera att den målsättning man hade med vindkraften inte uppfylls om reservkraften är fossil. Risken är stor att Sverige kommer att tvingas luta sig mot dansk, polsk och tysk reservkraft i framtiden och den kommer huvudsakligen att vara fossil.

Ekonomi och sysselsättning

Redan idag har företag i Skåne fått besked om att de inte får etablera verksamhet i Skåne p g a elbrist. Likadant med bostadsprojekt som inte får tillstånd att börja bygga. Allt detta beroende på den flaskhals i elöverföringen från mellersta Sverige till Skåne som uppstått. Denna kommer visserligen att hävas under de närmaste par åren men den ger ändå en antydan om vilka problem hela landet kan komma att stå inför. Liknande flaskhalsar finns på andra håll i landet.

Att kvantifiera dessa effekter ligger utanför denna rapportsgränser. Det krävs emellertid inte mycket fantasi för att inse att effekterna av elbristen blir graverande.

 

Vi bedömer att följande kan hända:

  • Svenska företag flyttar produktion till utlandet. De flesta företag klarar ett kortvarigt högt pris, men oförutsägbarhet i leverans är ohållbar.
  • Utländska och inhemska investeringar uteblir.
  • Företag slås ut p g a ökade kostnader för el.
  • Företag och företagare kommer att flytta ut ur landet till förmån för bättre fungerande samhällen.

 

Elfordon

Värt är att uppmärksamma är att det för närvarande inte finns fasta planer för hur elfordon ska beskattas. Fossila bränslen genererar stora skatteintäkter som måste ersättas. Vi har ingen information om hur detta ska gå till.

Ur en politisk synvinkel är det också viktigt att om den svenska fordonsflottan elektrifieras, så måste också tillgång till el säkras.
Tidigare erfarenheter av politikers misslyckade försök att styra, t ex med etanol och diesel, har gett många svenskar huvudbry och även ekonomiska förluster. Sådana misstag får ej upprepas.

 

Hälsa och välstånd

Det välstånd vi uppnått i Sverige är till stor del beroende av tillgång på billig energi, särskilt el. Elen har medfört en revolution inte minst i hushållen där en stor del av tidigare kvinnodominerade arbetsuppgifter har övertagits av maskiner. Det är svårt att tänka sig ett hushåll utan tvätt- och diskmaskin, dammsugare, elspis, kyl och frys mm.

I hushållen märks även tillgång till internet som en självklar resurs idag som blir mycket svår att avvara, inte bara för underhållning utan även för bankärenden, myndighetskontakter mm.

I samhället får man räkna med att utsatta grupper kommer att lida svårt av att husuppvärmningen inte fungerar vid en frånkoppling/ransonering. Sådana problem kommer inte bara att bero på en avstängning utan även på att elpriserna kommer att rusa i höjden. Socialt underpriviligierade grupper i samhället kommer inte att ha råd att värma upp sina bostäder.

Arbetsplatser kommer att tvingas stänga och permittera personalen. Sjukhus kommer att tvingas skjuta upp operationer och andra behandlingar. Hissar i höghus fungerar inte, vilket kommer att medföra att många boende varken kan ta sig in i eller ut.
Brandförsvaret, ambulanser och poliser kommer inte att kunna ladda sina elektrifierade fordon, vilket gör att de inte kan rycka ut.

  • Skolorna kommer att skicka hem barnen. Frågan är vem som tar hand om dem där?
  • Brottsligheten kommer att öka under mörkläggningen. Exempel från andra länder visar att gatuvåld och butiksplundring ökar dramatiskt vid strömavbrott.
  • Betalningssystemen kommer inte att fungera, bara de med kontanter kan räkna med att kunna köpa mat t ex.
  • Mobilnäten kommer att fungera ett par timmar, men det förutsätter att användarna har kunnat ladda sina mobiler.
  • Myndigheter kommer att ha svårt att nå ut med information. Den batteridrivna transistorradion har numera mer eller mindre utgått ur den arsenal med kommunikationsutrustning som en genomsnittlig svensk familj omger sig med. Detta betyder att myndighetsutövande och politisk styrning kommer att upphöra. Man har inget sätt att nå ut till medborgarna.
  • Vatten och matförsörjningen kommer att slås ut. Om inte den enskilde ICA-handlaren varit förutseende och investerat i ett reservkraftverk kommer han att tvingas slänga all mat som förvaras i kylar- och frysdiskar. Han kommer inte heller att kunna ta betalt i och med att betalningssystemet slagits ut.

Vi tror att Sverige kommer att klara  en eller ett fåtal avbrottsincidenter. Om de blir långvariga och/eller frekventa kommer Sverige som modern välståndsnation att allvarligt skadas.

 

Åtgärder

Vad kan göras? Vi rekommenderar beslutsfattare och branschaktörer att ändra förutsättningarna för svensk elförsörjning omedelbart.

 

  • Tydliggör vilka aktörer på marknaden (eller statliga myndigheter) som har ansvaret för svensk elförsörjning.
  • Återinför leveransansvaret. Den som vill leverera el på den svenska elmarknaden ska också ha leveransplikt.
  • Byt rådgivare. Svensk politik måste söka en ny ledstjärna för framtidens energipolitik. Den gröna revolution som det talats om är mycket attraktiv – men endast på pappret.
  • Prioriteringarna måste bort från ”Sverige måste gå före” till ”regering och riksdag har som första prioritet att säkerställa befolkningens säkerhet, hälsa och välstånd”.
  • Pausa alla projekt som medför ökad elförbrukning. Elbilar, snabbtåg och stålverk får vänta.
  • I det korta perspektivet gäller det att hålla liv i de kvarvarande åtta kärnreaktorerna. Parallellt, och så snabbt som möjligt, måste beslut fattas om att bygga ny storskalig elproduktionskapacitet.

Det finns tre realistiska alternativ:

  • Bygg ut fler norrländska älvar.
  • Bygg nya kärnkraftverk.
  • Koppla på Sverige på det rysk-europeiska naturgasnätet och bygg gaskombikraftverk.

 

Slutord

När vi började fundera kring detta tema för ett år sedan, kände vi oss tämligen ensamma. På senare tid har media formligen exploderat med rapporter om den förestående elbristen. Vi kan inte låta bli att förundras över den tystnad vi upplever från regering och andra politiska företrädare. Svenska Kraftnäts rapport till Miljö- och Energidepartementet publicerades i juni 2018 och borde fått varningsklockorna att ringa om effektbalansen. I valrörelsen 2018 lyste detta tema med sin frånvaro, vilket också var förvånande. På senare tid har det skett ett visst uppvaknande, inte minst sedan flera stora företag i Skåne aviserat att de inte kan investera i sina existerande anläggningar på grund av elbrist. Ansvariga politiker försöker att bibehålla åsikten att det bara är ett temporärt problem, orsakat av flaskhalsar i distributionsnätverket för el. Däremot förefaller man ovetande om det långsiktiga problemet som denna rapport pekar på.

Är våra politiska företrädare sämre informerade än media och vanliga medborgare? Är de mindre benägna att ändra kurs eller ta tag i frågan? Vi vill inte tro det.

 

Vi anser att Sveriges makthavare borde ta till sig fyra punkter ur denna analys:

  • Vindkraften och andra intermittenta energikällor hjälper oss inte när effektuttaget är som störst.
  • De nuvarande kärnkraftverken kommer inte att vara för evigt.
  • Ny storskalig elproduktion måste byggas.
  • Sverige står inför ett mycket allvarligt nödläge eftersom frågan har försummats under lång tid. Oavsett vad man gör, är risken mycket stor att vi hamnar i en akut elkris inom 15 år. Ett program för att ersätta kärnkraften med ny kärnkraft eller annan tillförlitlig kraft borde ha lanserats för 10 år sedan. Om inget görs blir det värre.

 

Referenser

Ref 1: KRAFTBALANSEN PÅ DEN SVENSKA ELMARKNADEN, RAPPORT 2018, Svenska Kraftnät 2018/587, 2018-06-28. https://www.svk.se/siteassets/om-oss/rapporter/2018/kraftbalansen-pa-den-svenska-elmarknaden-rapport-2018.pdf

Ref 2: Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/Tankeförbudet

Ref 3: Aftonbladet 5 augusti, 2018

Ref 4: If Solar Panels Are So Clean, Why Do They Produce So Much Toxic Waste? Forbes/Michael Shellenberger, May 23, 2018

Ref 5: Will Solar Power Be at Fault for the Next Environmental Crisis?, Institute for Energy Research, Aug 15, 2017 https://www.instituteforenergyresearch.org/uncategorized/will-solar-power-fault-next-environmental-crisis/

Ref 6: Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) 2014, Annex III, Table A.III.2. (Schlömer S., T. Bruckner, L. Fulton, E. Hertwich, A. McKinnon, D. Perczyk, J. Roy, R. Schaeffer, R. Sims, P. Smith, and R. Wiser, 2014: Annex III: Technology-specific cost and performance parameters. In: Climate Change 2014: Mitigation of Climate Change. Contribution of Working Group III to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change [Edenhofer, O., R. Pichs-Madruga, Y. Sokona, E. Farahani, S. Kadner, K. Seyboth, A. Adler, I. Baum, S. Brunner, P. Eickemeier, B. Kriemann, J. Savolainen, S. Schlömer, C. von Stechow, T. Zwickel and J.C. Minx (eds.)]. Cambridge University Press, Cambridge, United Kingdom and New York, NY, USA.)

https://www.ipcc.ch/site/assets/uploads/2018/02/ipcc_wg3_ar5_annex-iii.pdf