Trängsel på tyska elnätet ökar

Vindkraft och närutbyggnad går i hand i hand. Foto: Tyska vindenergiförbundet

Tysklands ekonomiminister och landets vice förbundskansler, Philipp Rösler, vill påskynda utbyggnaden av kraftnäten i Tyskland med lagens hjälp. Han kräver att byggtiden kan förkortas med 6-4 år. Delstaterna skall lämna ansvaret åt den federala regeringen.  Om den nuvarande nätutbyggnadstakten fortsätter, kommer det att dröja fram till 2060 innan det hela är färdigtbyggt. Dessutom ökar hotet för framtida allvarliga störningar inom landets elnät. Oppositionen anklagar regeringen för att vilja övervältra kostnaderna i form av elavgifter på konsumenterna under denna långa uppbyggnadsperiod.

Philipp Rösler sa att risken för omfattande elavbrott ökar på grund av den snabba utbyggnaden av energi från sol och vind, men framförallt med anledning av att dagens tyska nätkapacitet inte längre räcker till. Enligt Rösler är det inte vindkraftindustrin som är ansvarig för sakernas tillstånd. Under den tidigare regeringen har det enligt honom investerats alldeles för lite i nätutbyggnad.

Tyskland har byggt världens största vindturbin över havet, och i Skottland bygger landet vindkraftsparken Whitelee Wind Farm, den största i Europa, med 140 vindturbiner med en kapacitet på 2,3 MW vardera, vilket ger en total installerad effekt av 322 MW. Och utbyggnaden fortsätter trots att några av de inblandade aktörerna har anmält insolvens. Var tredje solcellsystem som inmonteras globalt idag installeras fortfarande i Tyskland.

Som regeringsmedlem har Rösler, som är född i Vietnam, själv medverkat bland annat till att Tyskland under senare år kunnat bygga största antalet vindkraftsparker i världen.

Dock säkerhet och överkomliga elavgifter får enligt Rösler inte längre äventyras. Nu är det dags för nya direktiv, anser han.

På en konferens, som arrangerades av landets största ekonomiska dagstidning, Handelsblatt, presenterade näringslivsministern nyligen en ny studie om nätsäkerhet. Den visar bland annat att ”det tyska kraftnätet har redan uppnått sitt kapacitetstak”.

Den omfattande utbyggnaden av vindkraften kritiserades dock av den tyska energimyndigheten Deutschen Energie-Agentur GmbH (DENA) i myndighetens rapport "Energiewirtschaftliche Planung für die Netzintegration von Windenergie in Deutschland an Land und Offshore bis zum Jahr 2020".

Enligt energimyndigheten DENAs analys ska 20 procent av all energi år 2015 komma från vindkraften. Sedan dess har man dock tvingats att justera siffrorna nedåt.

Satsningen på vindkraften innebär en kraftig utbyggnad av det tyska kraftnätet när tusentals nya vindmöllor kopplas in på elnäten.

Ju fler vindkraftsverk med varierande tillgång på vind desto större problem åtminstone för de tyska kraftnäten. Denna gigantiska utbyggnad medför omfattande investeringar bara i kraftnäten som enligt branschens kännare kommer att kosta flera miljarder euro för de tyska skattebetalarna.

Här bör det nämnas att det tyska systemet innebär, att ägaren till ett, redan kraftigt subventionerat, privat vindkraftverk, får försäkran om ett fast pris på den el han eller hon säljer. Dessutom har elbolagen inte alls så höga avgifter för nätanslutning och inmatningsabonnemang som till exempel det svenska systemet.

Tyske ekonomiministern kritiserade också de långa och besvärliga kommunala, delstatliga och europeiska beslutsvägarna, som försvårar och fördröjer en snabb nätuppbyggnad.

– Om den inte påskyndas ytterligare hotas elförsörjningen i hela Tyskland, förutsatt att tillväxten av vind- och solkraft fortsätter som hitintills. Distributionssäkerheten i Tyskland har hittills varit mycket hög, sade Rösler.

Enligt honom kan ett sammanbrott undvikas endst om antalet elnät utökas massivt . Det gäller speciellt längs sådana områden där det finns både land - och sjöbaserade vindkraftverk. Enligt en DENA – studie behövs det egentligen upp till 3600 kilometer ny kraftledning.

En sådan omfattande utbyggnad vore enligt Rösler absolut erforderlig om expansionen av vindkraftverk fortsätter med oförminskad takt.

Rösler avvisade inte helt tanken på en omfattande satsning på underjordiska kablar, men Tyskland med dess egenskap av ett högspänningsområde, har enligt Rösler begränsad erfarenhet av drift av sådana elledningar.

Från och med 2015 kommer energibolaget RWE att inleda ett pilotprojekt i staden Meppen vid Niederhrein i syfte att samla erfarenheter inom detta område.

En lösning skulle också kunna komma från Deutsche Bahn. Järnvägsbolaget samarbetar med kommunikationsministeriet om att upphöja sådana kraftledningsstolpar, som ägds av DB, med upp till 15 meter.

DB:s ingenjörer vill därmed göra mera plats för ytterligare så kallade DC-kabel med en kapacitet på upp till 500 kilovolt. Därigenom kan nya luftledningar minskas avsevärt, åtminstone i vissa regioner.