En prototyp för segelturbinteknik och lagring av solel med hjälp av batteri är två spännande projekt som tilldelats medel ur Bixias Miljöfond hösten 2012. Sammanlagt under året är det 18 projekt om tilldelats drygt 1 miljon kronor som delades ut på Vind 2012 på Stockholmsmässan
I höstens utdelning ur Bixia Miljöfond är det fem projekt som delar på drygt 250 00 kronor. Denna gång är det stor variation på de olika projekten som beviljats medel, turbinteknik, småskalig vattenkraft, optimering av solenergi genom batterilagring, energieffektivt så kallat plushus samt en förstudie för mikroelproduktion.
– Vi på Bixia vill både bidra till att öka andelen förnybar el och samtidigt utbilda allmänheten om att vi tillsammans kan göra insatser för att minska klimatpåverkan. Vår miljöfond är en viktig del i det arbetet, säger Kim Blomster, samordnare för Bixia Miljöfond.
Företaget Cosmomind har beviljats 50 000 kronor till projektledning i framtagandet av en prototyp för en ny oprövad segelturbinteknik för miljövänlig produktion av förnybar energi ur långsamtflytande vatten. Turbinen är avsedd för låga varvtal och den kan generera mycket stor kraft med hjälp av stora segel med stor buk samt stor angreppsvinkel mot vattenströmmen
– Prototypen kommer att visa att segelturbintekniken ger den effekt som krävs för bärkraftig och miljövänlig produktion av förnybar energi ur långsamtflytande vatten. De placeras på botten eller under flottar och de håller för miljölagstiftningen, säger Per Gidlund på Cosmomind.
Vid småskalig solelproduktion uppstår i ett småhus dagtid ett elöverskott som matas in på nätet. I Bengts Stridhs fall så mycket som drygt 50 procent. Nu har han beviljats 30 000 kronor ur Bixias Miljöfond för att utvärdera optimering av egenanvändning av den producerade solelen med hjälp av batterilagring. Det ger fördelar för såväl nätägaren som för solelproducenten.
– Genom att optimera egenanvändningen av den producerade solelen kan fördelar ses dels för nätägare i form av mindre variabel inmatning till nätet dels för solelproducenterna i form av ett högre värde för överskottselen, säger Bengt Stridh.
