Investeringar för 36 miljarder kronor och 2 200 nya arbetstillfällen. Så bra kan det gå för Storumans kommun fram till 2020 om allt går enligt planerna. Det visar en analys och konsekvensbedömning av planerade investeringar i regionen som Storumans kommun presenterade den 11 april. De största investeringarna görs inom vindkraft, gruvindustri och turism.
Detta positiva scenario, där Storuman går från avveckling till utveckling, ställer stora krav på kommunen. – Vi måste ligga långt framme i vår planering, vara snabbfotade, offensiva och hitta nya former av lagarbeten med näringsliv, regering, infrastrukturverk, högre utbildning och arbetsmarknadsmyndigheter, säger Tomas Mörtsell, kommunstyrelsens ordförande i Storuman.
Inlandskommunerna i Västerbotten har under de senaste decennierna haft det mycket tungt. I Storuman har befolkningen sedan 1980 minskat med 2 200 invånare, vilket motsvarar cirka 26 procent.
Nu vänder emellertid den negativa trenden i Storuman i och med att stora investeringar genomförs och planeras i Storumans kommun och i grannkommunerna under de närmaste 15 åren. Om dessa investeringar kommer till stånd får Storumans kommun och den omgivande regionen uppleva en ”rusch” som kan nå samma nivåer som under Vattenfallsepoken, då vattenkraftsetableringarna i Umeälven och anslutande vattendrag under 1950- och 1960-talen fick helt nya samhällen att växa upp.
– Det är massiva investeringar som nu görs i Storuman och det är en stor utmaning att detta också utmynnar i långsiktiga samhällseffekter, säger Erik Bergkvist, ordförande för Region Västerbotten som också medfinansierat analysen och konsekvensbedömningen av de planerade investeringarna.
Analysen och konsekvensbedömningen sträcker sig fram till 2020. Studien är uppdelad i tre scenarier där sannolikheten att investeringen blir av är större än 25 procent (Hög), större än 50 procent (Mellan) eller större än 75 procent (Låg).
I det mest optimistiska scenariot handlar det om investeringar inom olika branscher för 36 miljarder kronor och 2 200 nya arbetstillfällen. Gruvnäringen står för 12 miljarder kronor fördelat på fem bearbetningskoncessioner, där nickelfyndigheten Rönnbäcken är den enskilt största.
I Rönnbäcken kommer investering och driftkostnader att uppgå till cirka 57 miljarder kronor under gruvans hela livstid. Under byggfasen sysselsätts närmare 1 000 personer och under drifttiden handlar det om 350 arbetstillfällen.
– Den snabba tillväxten i Kina och Indien har medfört att det blivit en renässans för råvaror, vilket ökat prospekteringsverksamheten i vår region och nu är det skördetid för gruvbolagen, säger Tomas Mörtsell.
I scenario Hög investeras det för 19 miljarder kronor i vindkraft fördelat på cirka tio områden med totalt närmare 500 vindkraftverk.
– Vindkraften är mest arbetsintensiv under uppbyggnadsfasen. Men även under driftfasen behövs det folk som kan sköta service och underhåll. Här ligger vi bra till i Storuman med vår unika yrkeshögskoleutbildning ”Vindkraftstekniker i kallt klimat”, säger Tomas Mörtsell.
Infrastruktur uppgår i scenario Hög till 2 miljarder kronor. Där ingår till exempel färdigställandet av Storumanterminalen, NLC Storuman. Det är en ny omlastningsterminal för daglig godspendel från industriområdet och för omlastning av transfertrafik från väg till järnväg. Storumans flygplats vid Gunnarn, saknar reguljär trafik sedan 2010.
Flygplatsområdet betraktas ha stor potential för testning av friktionsutrustning för väg och flyg. Den verksamhet som främst diskuteras är utbildning, support och beredskap för halkbekämpning på flygplatser. Dessutom planeras en upprustning av järnvägen mellan Lycksele och Storuman. Denna tvärbana används idag enbart för godstransporter, men då kan det även bli aktuellt med persontrafik.
Mycket omfattande godstransporter kommer att genereras av Rönnbäckengruvan. Det handlar om mer än 120 lastbilar per dygn enkel väg. Allmänna anslutningsvägar till och från Rönnbäcken och större vindkraftsparker kommer att behöva stora upprustningar främst vad gäller bärighet och mötesmöjligheter. Dessutom krävs byggen av en del nya vägsträckor. Vidare måste det till omfattande standardhöjande åtgärder på E12 för att inte säkerheten och framkomligheten ska försämras.
Även i de övriga scenarierna som ÅF Infraplan tagit fram innebär satsningarna att Storumans kommun måste ställa om sig från avveckling till utveckling. I scenario Mellan handlar det om investeringar för 27 miljarder och i scenario Låg för 7 miljarder.
Anledningen till att man valt tre scenarier är främst att det alltid finns osäkerheter kring gruv- och vindkraftsinvesteringar. För gruvindustrin gäller globala ekonomiska konjunkturer, svängningar i efterfrågan och prognoser. Även för vindkraften finns liknande finansiell osäkerhet, men även betydande osäkerhet i tillståndsprocessen.
Storumans kommun vill nu sjösätta projektet ”Attraktiva Storumans kommun” för att försöka skapa och bibehålla de positiva kringeffekter som de planerade investeringarna kommer att skapa. Finansiering av detta hoppas kommunen få från Tillväxtverkets program för lokalt och regionalt tillväxtarbete 2011-2015. Projektet innehåller insatser för att höja samhällets attraktivitetsnivå, säkra kompetensförsörjning till utvecklingsbranscherna, utveckla kultur och föreningsliv, arbeta med hälsa och friskvård samt bedriva planerings- och lobbyarbete inom kommunikation och infrastruktur.
