Vindkraftverk kan orsaka störningar på väderradaranläggningar och de kan även påverka försvarets radarspaning. Men teknisk utveckling och lösningar har visat sig kunna minska konflikter mellan vindkraft och radar. Det visar den uppföljning som gjorts av de projekt som Energimyndigheten finansierat.
Vindkraftsutbyggnaden de senaste åren har tagit större markytor i anspråk, och det innebär att vindkraftverk planeras på platser där andra betydelsefulla intressen redan finns etablerade. Ett sådant intresse är de väderradaranläggningar som drivs av Försvarsmakten och SMHI, och som finns utplacerade på tolv platser i Sverige.
– Anläggningarna är ofta placerade i öppet landskap där det blåser bra och där bebyggelsen är gles, platser som också är attraktiva för etablering av vindkraft, säger Lars Alfrost, handläggare på Energimyndigheten.
Dock kan väderradaranläggningar ha svårt att registrera nederbörd korrekt om det finns vindkraftverk i närheten. Med hjälp av beräkningsmodeller och kompletteringsradar kan konflikterna begränsas.
Vindkraftverk har tidigare även visat sig påverka försvarets möjligheter att utföra radarspaning till havs.
– Det verkar vara lättare att hantera stora vindkraftparker på stort avstånd från land än mindre parker nära kusten. Ett sätt att lösa det problemet kan vara höja radarmasterna, eller använda kompletteringsradar på land eller i anslutning till vindkraftparken. Eller att välja andra placeringar för enskilda verk eller hela vindkraftsparken, säger Lars Alfrost.
