Det pratas mycket om att Sverige har mycket goda förutsättningar för vindkraft, till och med bättre än många andra europeiska länder. Men vad betyder det egentligen? Och varför har Sverige i så fall mindre installerad vindkraft än länder som Tyskland, Spanien, Storbritannien och Portugal? Sverige har 26 procent mer landyta än Tyskland, en niondel så många invånare och betydligt bättre vindlägen. Ändå räknar Tyskland i sin nationella plan med att ha sex gånger så mycket landbaserad vindkraft som Sverige år 2020.
Att det finns goda förutsättningar för vindkraft i Sverige är inget som någon hittat på. Sverige har mycket bättre förutsättningar för vindkraft än de flesta länder på kontinenten och vindkraften är under kraftig utbyggnad i Sverige. Trots detta är vi långt från att vara bäst. Under 2012 installerade Sverige 846 megawatt vilket gav en sjunde plats av totalt 27 Eu-länder och 2013 installerades 795 megawatt.
Under 2013 producerade vindkraften 9,9 terawattimmar, med en installerad effekt på cirka 4 500 megawatt, vilket utgör cirka 7 procent av elanvändningen i Sverige.
Studier från KTH har visat att Sverige, med nuvarande mängd vattenkraft, skulle kunna integrera och reglera motsvarande 60 terawattimmar vind- och solkraft, vilket är ungefär 40 procent av den totala produktionen eller tillräcklig för att balansera en vindkraftutbyggnad i norra Sverige på upp till 30 terawattimmar.
Vattenkraft som reglerkällaEn anledning till att Sverige är lämpligt för en storskalig vindkraftsutbyggnad är just vattenkraften som kompletterar vindkraften som reglerkraft. Eftersom vindenergin inte kan lagras - och det inte går att påverka när, var och hur det blåser - är det viktigt att vindkraftens variationer kan balanseras av andra kraftkällor, så kallad reglerkraft. Och vattenkraft är den energikälla som är allra mest lämpad för denna typ av reglering. I andra länder används oftast fossilkraft för att balansera den intermittenta vindkraften.
Men enligt Statens energimyndighet (rapporten ER 2008:24, sid. 31) är vattenkraft som reglerkälla redan fullt utnyttjad. Även Svenska Kraftnät konstaterar att vattenkraften ”redan är utnyttjad i hög utsträckning” och att alternativ inte finns tillgängliga idag (Dnr 617/2008/AN 40).
En storskalig utbyggnad av vindkraften kommer att öka behovet av reglerkraft, men frågan är hur mycket? Hur stort det utökade reglerbehovet blir beror både på den tekniska utvecklingen, var vindkraften kommer att byggas och hur överföringskapaciteten i elnätet anpassas.
Svenska Kraftnät har i sin utredning ”Storskalig utbyggnad av vindkraft - Konsekvenser för stamnätet och behovet av reglerkraft” angett 10 terawattimmar vindkraft som en gräns innan stamnätets överföringskapacitet måste förstärkas. De har också gjort bedömningen att det utökade reglerbehovet uppgår till 4 300 till 5 300 megawatt vid en utbyggnad av 30 terawattimmar vindkraft.
Men inom branschorganisationen Svensk vindenergi menar man dock att ett utökat reglerbehov inte är detsamma som att det behöver byggas ny reglerkraft. I stället anser de att det är en signal om att den befintliga produktionen kan komma att behöva användas till att reglera mer.
Goda vindlägenPotentialen att bygga vindkraft är även mycket stor tack vare tillgången till stora landområden med goda vindförhållanden.
Enligt Profu, ett forsknings och utvecklings företag, är den fysiska potentialen för vindkraft i Sverige enorm. Även med hänsyn tagen till ytor där det inte går att bygga eller där konflikter av olika slag föreligger, är landtillgången mycket stor
Beräkningarna visar en total teknisk vindkraftpotential på hela 510 terawattimmar per år på land och 46 terawattimmar per år till havs.
Beräkningen är dock i viss mån teoretisk och för en mer praktisk potential har en känslighetsanalys genomförts där potentialen är nedskalad. Men även då visar beräkningen att det finns en stor tillgänglig potential, betydligt större än den potential som antas vara möjlig till 2020.
Profu har även beräknat den ekonomiska potentialen för vindkraft i Sverige år 2020. Dessa resultat visar helt andra siffror. Den ekonomiskt lönsamma elproduktionen från vindkraft år 2020, ligger för de flesta beräkningsfall (med dagens omfattning på elcertifikatsystemet) mellan 7 och 12 terawattimmar.
Slutsatsen är att utan elcertifikatsystemet skulle det i de allra flesta fall inte vara lönsamt att bygga ut vindkraft.
Uppenbarligen är det, trots Sveriges goda förutsättningar, inte helt enkelt att bygga ut vindkraften i stor skala. Men i och med att kostnaderna för vindkraft sjunker i takt med ökad utbyggnad blir lönsamheten större. Ett antagande är att priset för vindkraftverk kommer att sjunka med 20 procent till år 2025. Vindkraftsparker som byggs då kommer, enligt konsultföretaget ICF International, producera el till lägre pris än vad nya anläggningar för naturgas, vattenkraft och kolkraftverk med CCS-teknik skulle kunna göra.
