- Vind och sol, två oförutsägbara resurser, blir allt viktigare som energikällor i Europa. Det innebär att vi står inför ett ökande behov av energilagringsanläggningar. Om energi inte kan användas direkt när den genereras, måste den lagras tills den behövs, skriver Giovanni Perillo, projektchef i organisationen SINTEF:s energilagringsprojekt RICAS 2020, i nättidningen Science Daily.
Projektet RICAS 2020 går ut på att överskottsenergi som genereras av vindkraftverk och solceller omvandlas till komprimerad luft, som sedan lagras i stora utrymmen i solid berggrund. När luft komprimeras, blir den varmare och så uppstår ett separat underjordiskt värmelager med den värmen som alstras genom komprimeringsprocessen.
När det senare behövs mer energi, släpps luften ut via en gasturbin, som då alstrar elektricitet. Ju mer varm luft som frigörs genom värmelager på sin väg ut, desto mer el genereras det. Med andra ord, ju effektivare energilagring, desto mer energi.
Denna allmänna och relativt simpel princip, som redan har tillämpats på ett fåtal platser i världen, handlar i huvudsak om användning av överskottsel för att komprimera luft som sedan lagras i en underjordisk grotta.
Befintliga anläggningar av denna typ används ofta för att möta efterfrågetoppar och som ett komplement till klassiska kraftverk, som ger i regel rätt mängd el, som behövs vid olika tidpunkter under dagen.
- Fysiken som styr energilagringen i form av tryckluft är ett resultat av en naturlagbunden aktivitet som är bekant för alla användare av en cykelpump. Även med den kan man starta en process som komprimerar luft som sedan värms upp. Den komprimerade luften ökar trycket i däcken och värmer upp pumpen förklarar projektchef Giovanni Perillo.
