Svebio vill komplettera energiöverenskommelsen

Biogasanläggning i före detta sockerbruket i Karpalund. Foto: Wikimedia Common, kredit: Jorchr

Svebio, Svensk Bioenergiförening skrev nyligen i ett pressmeddelande om att dess styrelse stöder ramöverenskommelsen om den framtida energipolitiken som förhandlades i juni 2016 fram av fem av riksdagens partier, men att ”vissa delar av överenskommelsen måste justeras och anpassas till den uppkomna situationen på elmarknaden”.

Om inte det görs, skriver Svebio, riskerar genomförandet att bli alltför kostsamt för energibranschens aktörer och för svenska skattebetalare och konsumenter.

Svebio stöder målet om ett 100 procent förnybart elsystem 2040. Men energiöverenskommelsen driver nu, enligt föreningen, mot ett alltför stort överskott av el på marknaden, vilket också flera andra aktörer påpekat de senaste veckorna.

Svebio hänvisar till att priset på elcertifikat har sedan januari fallit kraftigt. Det gör att aktörer som har investerat i anläggningar för produktion av förnybar el har fått, och med åren kommer att få, en väsentligt försämrad lönsamhet. Detta kommer att leda till nedskrivningar och konkurser i en rad företag som levererar förnybar el om inga åtgärder vidtas, anser Svebio.

Svebio föreslår följande konkreta justeringar i energiöverenskommelsen:

  1. En ordnad avveckling av ytterligare två reaktorer – Av de sex reaktorer som kvarstår 2020 ges två dispens från säkerhetsuppgraderingar med motprestation att de avvecklas i mitten av 2020-talet.
  2. En sansad utbyggnad av förnybar elproduktion – Minska ambitionshöjningen i elcertifikatsystemet från 18 TWh till hälften. Låt elkonsumenternas efterfrågan och marknadspriser i högre grad styra utbyggnaden av ny förnybar elproduktion så att anläggningar som kan möte samhällets behov byggs.

Utöver detta anser Svebio att man måste göra praktisk politik av överenskommelsens samtliga delar. Man måste säkerställa att fjärrvärmens konkurrenskraft inte äventyras och man måste se över regelverken på energiområdet och anpassa dem till effektutmaningen.

Att göra investeringar i en elmarknad med överskott innebär höga kostnader av flera orsaker:

  • Investeringskostnaden är hög men värdet på den el som produceras är lågt. Det är bättre att avvakta med nyinvesteringar tills behov uppstår.
  • Överskott av el måste ledas bort i elledning. Överskottet tvingar staten att bygga fler elledningar.
  • Kärnkraften ska avvecklas på sikt. Man bör inte orsaka ett överskott av el som medför investeringar i ökad elkonsumtion innan reaktorer avvecklas, vilket i förlängningen riskerar stigande elpriser i en underskottsmarknad.
  • Om elcertifikatsystemet inte justeras så att det premierar investeringar i garanterad effekt måste staten senare återkomma med andra styrmedel som ger investeringar i effekt.

Sammanfattningsvis innebär Svebios förslag att befintliga vindkraftföretag har möjlighet att överleva, lägre kostnader för nätutbyggnad, lägre kostnader för ny förnybar elproduktion, minskade kostnader i säkerhetsuppgraderingar, bättre överensstämmelse mellan produktion och konsumtion av el, något högre elpriser samt bättre utnyttjande av befintliga kraftvärme- och fjärrvärmeverk.