Slopade anslutningskostnader för havsbaserad vindkraft?

Foto: Torsten Dederichs/Unsplash

Sverige behöver havsbaserad vindkraft för konkurrenskraft och kraftigt minskade utsläpp, skriver en lång rad företrädare för vindkraftsbranschen.

Inom kort väntas regeringen lämna förslag om att slopa anslutningskostnaderna för havsbaserad vindkraft. Ett ambitiöst förslag från regeringen kan leda till stora och kostnadseffektiva utsläppsminskningar, säkra elförsörjningen, pressa elpriset och attrahera nya företag att etablera sig i Sverige.

Utbyggnaden och planeringen för havsbaserad vindkraft pågår för fullt i vår omvärld. EU håller på att kraftigt skärpa sina klimatmål och inom kort kommer EU-kommissionen att presentera en strategi för havsbaserad vindkraft i Europa.

Sverige ligger dock trots vår långa kust och grunda vatten långt efter föregångsländer som Storbritannien, Tyskland och Nederländerna. Också Polen, som är känt för sin kolkraft, ställer nu om och satsar på havsbaserad vind med storskaliga projekt färdigställda redan 2025–2027.

Det krävs mer förnybar elproduktion, lokaliserad nära förbrukningscentra, för att klara den kommande elektrifieringen och samtidigt etablera ny elintensiv industri. Det är nu över fyra år sedan den svenska energiöverenskommelsen slöts, där det utlovades att anslutningskostnaderna till elnätet för havsbaserad vindkraft skulle slopas.

Så varför dröjer regeringen med sitt förslag om slopade anslutningskostnader?

Sedan överenskommelsen slöts har det skett stora förändringar i energilandskapet som gör det ännu mer angeläget att öka ambitionerna för den havsbaserade vindkraften:

  • Elektrifieringen av transporterna och industrin har inletts och elanvändningen väntas öka kraftigt i övergången till ett fossilfritt samhälle.
  • Bristerna i överföringskapacitet norrifrån understryker behovet av ny produktionskapacitet i mellersta och södra Sverige.
  • Vätgasstrategier i EU och Sverige växer fram och produktion av vätgas ur storskaliga vindkraftparker identifieras som en central nyckel i omställningen.

Vi har inte råd att vänta. Om Sverige inte bygger ut elproduktionen i takt med den ökade elektrifieringen kommer vi på sikt behöva importera el, till stor del fossilbaserad. Genom en ambitiös utbyggnad av havsbaserad vindkraft kan vi i stället både klara av en omfattande elektrifiering och fortsätta exportera el för att underlätta utfasningen av kolkraft i våra grannländer. Det innebär både klimatnytta och stärkt konkurrenskraft för Sverige AB.

EU-kommissionen anger att det behövs 450 GW havsbaserad vindkraft i EU för att möjliggöra klimatneutralitet år 2050. När siffran bryts ner per land får Sverige 20 GW, motsvarande en produktion på cirka 80 TWh. Andelen kan relateras till att elanvändningen i Sverige om 20 år förväntas uppgå till 200 TWh el.

Energimyndigheten ville 2018 möjliggöra för omkring 50 TWh havsbaserad vindkraft. Havs- och vattenmyndigheten lyckades dock i sitt havsplaneförslag inte få fram tillräckligt stora områden för att täcka detta behov, utan landade på 23–31 TWh i årlig teoretisk elproduktion.

Det är tydligt att vindkraft bortprioriterats till förmån för andra intressen. Om vilja finns, kan dessa områden i havsplanen utökas. Exempelvis finns idag teknik som kan möjliggöra vindkraft i djupare vatten.

Dagens förutsättningar i form av otillräcklig planering, bristande kapacitet i elnät och vaga politiska incitament, ger storskalig produktion från havsbaserad vindkraft på plats tidigast år 2030.

För att nå de nivåer som behövs för att klara elförsörjningen framöver måste Sveriges planering av elsystemets utformning bli mer framsynt. Vi måste ta höjd för framtidens teknik, stärka den elinfrastruktur som eftersatts under decennier och som sätter käppar i hjulen för omställningen.

Vi hoppas nu att regeringen, både i sin utformning av förslaget om slopade anslutningskostnader och i den kommande svenska havsplanen, tar till vara den omfattande klimatnytta som utbyggnaden av havsbaserad vindkraft medför.

För varje TWh havsbaserad vindkraft minskar utsläppen av växthusgaser med cirka 0,6 miljoner ton. Att staten står för anslutningskostnaden, och på så sätt möjliggör en snabb utbyggnad, är troligen en av de allra mest kostnadseffektiva åtgärderna för att minska utsläppen.

Dessutom har det ett starkt stöd från allmänheten. I en ny Sifo-undersökning anser 61 procent av de 1 000 svarande att det är ett bra förslag att staten ska stå för anslutningskostnaderna för havsbaserad vindkraft. Bara 19 procent tycker att det är ett dåligt förslag, medan 20 procent är tveksamma. Förslaget stöds av en klar majoritet av samtliga partiers sympatisörer, bortsett från ett parti, och stödet sträcker sig över åldrar och kön.

Det är hög tid att regeringen snabbt infriar överenskommelsen om slopade anslutningskostnader så att den havsbaserade vindkraften kan ta fart också i Sverige. Det skulle inte bara minska utsläppen av växthusgaser kraftigt, utan också främja elförsörjningen i mellersta och södra Sverige, pressa elpriset och attrahera nya företag att etablera sig i Sverige.

 

Källa: Debattinlägg från Svensk Vindenergi