I östra Finland väcks nu planer på att bygga upp till 1 000 vindkraftverk längs gränsen mot Ryssland. Initiativet, kallat ResilEast, skulle innebära en kedja av tio stora vindkraftsparker, där anläggningarna inte bara producerar el utan också förses med avancerad övervakningsteknik.
Tanken är att vindkraftverkens torn, som kan nå upp till 200 meter, ska utrustas med sensorer och radar som bidrar till att upptäcka drönare och annan flygaktivitet på andra sidan gränsen. Projektet ses som en del av EU:s planerade ”drönar-mur” mot Ryssland.
– 200 meter höga torn kan ge en räckvidd på över 80 kilometer. Det innebär värdefull extra tid för att upptäcka och reagera på hot, säger Ari Järvinen, tutkaexpert inom ResilEast-programmet.
Tekniska tester pågå
Forskningsarbetet har redan inletts vid Villmanstrand-Lahtis tekniska universitet (LUT), där man undersöker hur radar och annan övervakning fungerar installerade i vindkraftstorn. Testerna genomförs på Muukko vindkraftsområde, beläget endast ett par mil från den ryska gränsen.
Vindkraft som del av gränsförsvaret
– Här testas utrustning från olika tillverkare och vi analyserar vilka störningar vindkraftverkets maskineri kan orsaka, säger forskningschefen Petteri Laaksonen vid LUT till nyhetssajten Yle.
Enligt Laaksonen har stora nordiska försvarsindustrier redan visat intresse för att delta i testerna, men vilka aktörer det handlar om är ännu inte offentligt.
Försvar eller risk för störningar?
Det finska försvaret har tidigare varit restriktivt när det gäller vindkraft längs östgränsen, med hänvisning till att turbinerna kan störa befintliga radarstationer. Hittills har det därför byggts mycket få vindkraftsparker i regionen.
ResilEast vill visa att tekniken kan vändas till en fördel – att vindkraftverk snarare kan bli en förstärkning av gränsbevakningen än ett hinder.
– Frågan är om nyttan av att bygga vindkraftverk som även stärker övervakningen väger tyngre än de störningar som kan uppstå för befintliga radar, säger Järvinen, som har lång erfarenhet som användare och instruktör inom Försvarsmaktens radarsystem.
Han menar att en teknisk lösning på problemet är möjlig.
– Med den erfarenhet jag har ser det lovande ut, säger Järvinen.
Storskaliga investeringar krävs
Förslaget innebär en investering på flera hundra miljoner euro, huvudsakligen från privata bolag. Offentliga medel skulle behövas för att bygga vägar och elnät fram till de planerade anläggningarna, framför allt i de nordliga delarna av landet.
– Det här handlar inte bara om energiproduktion utan också om att bygga den infrastruktur som behövs för försvaret, säger Laaksonen.
Utöver övervakningskapaciteten skulle satsningen ge Finland stora mängder ny förnybar energi och öppna för vidare investeringar i vätgasproduktion och annan grön teknik.
Strategisk kombination av energi och säkerhet
Planen att kombinera energiproduktion med gränsförsvar återspeglar den ökande betydelsen av dubbel användning inom kritisk infrastruktur. För Finland, med sin långa gräns mot Ryssland, handlar det både om energisäkerhet och försvarsförmåga.
– Det är ett exempel på hur civila investeringar och militär säkerhet kan gå hand i hand, säger Laaksonen.
Om projektet blir verklighet skulle östgränsen förändras i grunden – från ett glest befolkat skogsområde till en av de mest bevakade och teknologiskt avancerade energikorridorerna i Europa.
Källor: Yle, Villmanstrand-Lahtis tekniska universitet (LUT), ResilEast-programmet
