Energi -Stiltje för svensk vindkraft i augusti

Johan Nilsson/TT: Solen går ner bakom ett vindkraftverk utanför Lund i slutet på augusti. Just augusti blev en månad med väldigt lite vind.

Augusti har handlat om fortsatt stigande energipriser där såväl hushåll som företag drabbats. Beskedet att kärnkraftsreaktorn Ringhals 4 kommer att stå stilla under hösten gör dessutom att priserna bedöms rusa ytterligare.

Allra värst har situationen varit i södra Sverige och speciellt mycket lättnad har man heller inte fått från vindkraften som visat svagare resultat än på mycket länge.

På nordiska elbörsen Nordpool finns statistik för landets olika elområden tillbaka till december 2020. Ingen av dessa månader har uppvisat så lite energi från vindkraftverken som i augustisiffran för elområdet 4, totalt 199 346 megawattimmar.

Vissa månader är blåsiga, vissa inte. Det är inte svårare än att man haft otur med vädret. Sedan generellt sett har det varit regnigt och blåsigt allra längst upp i norr, säger Daniel Kulin, projektutvecklingschef för havsbaserad vindkraft på norska företaget Cloudberry.

Kraftig utbyggnad

Tomas Hallberg, tillståndsansvarig på Svensk vindenergi, påpekar att sett ur ett riksperspektiv var produktionen något högre än föregående år. Detta hänger dock ihop med utbyggnaden av vindkraft. Prognosen för antalet turbiner 2022 ligger till exempel på 5 377 stycken, drygt elva procent fler än 2021.

Det hänger också ihop med var vindkraften finns och när den är byggd, säger Tomas Hallberg om den svaga utvecklingen i söder.

Det finns klart minst vindkraft i söder och där är den dessutom klart äldst.

Ny teknik har inneburit betydligt högre vindkraftssnurror vilket i sin tur innebär betydligt större blad och i slutändan mera effekt.

Mycket sämre

Just sommarmånader är traditionellt sett perioder som bidrar betydligt mindre än till exempel en rejält blåsig oktobermånad. Årets siffra var dock 38 procent sämre än augusti 2021 i just elområde 4.

Sommarmånaderna brukar vara årets sämsta månader, jämför hur det blåser när du går till jobbet i november med hur det är under sommaren, där har du förklaringen. December–januari är i stället de bästa månaderna, säger Tomas Hallberg.

Daniel Kulin påpekar dock att även om det hade blåst styv kuling under augusti är det inte säkert att hushållen kunnat trösta sig med lägre elpriser.

Vi har så stor export ut från Sverige så jag har svårt att tro att man hade fyllt exportkablarna till fullo, det gäller också att spara till vintern som verkar bli riktigt blodig.

Vad kan då hushåll som bävar inför elräkningar på tusentals kronor i vinter hoppas på. Daniel Kulin säger att man kan i princip bara sätta sitt hopp till vädret.

En extremt blåsig och blöt vinter med höga temperaturer. Då kommer vi få låga elpriser i Norge och Sverige, då fyller vi våra exportledningar och då behöver vi inte importera priser från kontinenten.