Regeringen har överlämnat en remiss till Lagrådet om tidigt kommunalt ställningstagande till vindkraft. Svensk Vindenergi välkomnar förslagen i remissen och vill understryka vikten av de förverkligas snarast möjligt.
– Det är välkommet att regeringen nu tar vidare utredningsförslaget om en rättssäker vindkraftsprövning. De förändringar som föreslås underlättar vindkraftens utbyggnad. Processen blir tydlig, vilket underlättar dialogen mellan samtliga berörda parter, däribland projektörer och kommuner, säger Daniel Badman, vd på Svensk Vindenergi.
Innehållet i lagrådsremissen är till stor del detsamma som i slutbetänkandet från utredningen En rättssäker vindkraftsprövning. Dock har förslaget om att kommunens besked ska vara förenligt med översiktsplanen tagits bort.
Kommuner kan i dag säga nej utan att ange skäl
Sverige har stor potential för vindkraft och många av de bästa vindlägena finns i skogslandskapet. Markägarna är ofta positiva till vindkraft men utbyggnaden motverkas av ”det kommunala vetot”. Regelverket ger kommuner rätt att säga nej till vindkraft utan att några skäl behöver anges och utan möjlighet för markägaren eller vindkraftsprojektören att överklaga kommunens beslut.
– Det är problematiskt att både samhällsviktiga infrastruktursatsningar och markägarens möjliga arrendeinkomst stoppas eller begränsas utan att kommunen ger en tydlig motivering, säger Daniel Badman.
Miljöprövning kan fullföljas först efter kommunal tillstyrkan
I dag är det vanligt att kommunens nej beror på oro för vindkraftens påverkan på djur, natur och människor. Påverkan utreds noggrant i länsstyrelsens miljöprövning – som kan fullföljas först efter att kommunen sagt ja.
– Den föreslagna förändringen innebär att kommunerna ska ge besked tidigt. Det är en viktig förändring som tydliggör att kommunens beslut gäller lokaliseringen och att det fortsatt är Länsstyrelsen som ansvarar för miljöprövningen, säger Daniel Badman.
Viktigt att också införa lokala incitament
– Samtidigt som regeln om kommunal tillstyrkan justeras bör det införas ett teknikneutralt incitament för kommuner att medverka till energiomställningen. Teknikneutraliteten är viktig. Alla kraftslag som kan bidra till att nå Sveriges klimatmål kommer att behöva byggas ut om vi ska klara att möta en fördubblad efterfrågan på el.
Lagrådsremissen i korthet
- Det kommunala planmonopolet förblir intakt.
- Kommunen på begäran ska ta ställning till om en viss plats kan tas i anspråk för vindkraft eller inte.
- En begäran om kommunens ställningstagande ska innehålla en karta som utvisar det mark- eller vattenområde som är avsett att tas i anspråk samt uppgifter om det högsta antalet vindkraftverk och deras högsta höjd.
- Kommunens ställningstagande ska motiveras och lämnas inom nio månader från det att en begäran har kommit in.
- Kommunens ställningstagande ska utgöra en processförutsättning för tillståndsprövningen.
- Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2023.
Brett stöd för förslagen
- Över 50 procent av remissinstanserna var övervägande positiva till utredningens förslag, däribland Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och SmåKom.
- I länen där länsstyrelserna var positiva fanns 67 procent av den installerade effekten år 2020.
- Inga länsstyrelser, verk eller myndigheter var negativa.
- 10 procent av remissinstanserna var övervägande negativa till förslagen. Av dessa var 6 stycken kommuner, som tillsammans representerar 6 procent av den installerade vindkraftseffekten år 2020.
Vad händer härnäst?
Senast den 31 mars, efter att lagrådet svarat på remissen, lämnar regeringen en proposition till riksdagen. Propositionen bereds i riksdagens miljö- och jordbruksutskott under maj 2022.
Ärendet beslutas av riksdagen den 21 juni.
Källa: Svensk vindenergi