Svensk Vindenergi - Vindkraften billigast att producera visar ny rapport

Foto: Matt Artz/Unsplash

Energiforsk har publicerat rapporten El från nya anläggningar 2021. Den beskriver på ett jämförbart sätt vad det kostar att bygga olika typer av kraftverk och är ett viktigt kunskapsunderlag för industri och beslutsfattare i Sverige. Svensk Vindenergi har deltagit som experter i projektets styrgrupp.

Vindkraften är billigast – solel hack i häl

Resultaten från rapporten kan sammanfattas med nedanstående förteckning av medelvärdet för kostnaderna för olika kraftslag:

  1. Vindkraft på land: 32 öre per kWh
  2. Solel, stora parker: 43 öre per kWh
  3. Kraftvärme, avfall: 48,5 öre per kWh
  4. Vattenkraft, ny station: 52 öre per kWh
  5. Vindkraft till havs: 53 öre per kWh
  6. Kraftvärme, skogsflis: 55 öre per kWh
  7. Kärnkraft: 56 öre per kWh
  8. Solel, små villasystem: 79 öre per kWh

Enligt rapportens sätt att beskriva kostnader är alltså vindkraften det billigaste sättet att producera energi. Det är därtill det kraftslag som på kortast tid kan byggas ut i störst skala i Sverige. De nya energipolitiska målsättningarna att elektrifiera industrin och transportsektorn och därigenom dubbla Sveriges elanvändning, kräver en stor utbyggnad av elproduktion. Det behövs därför kraftfulla åtgärder i ledtiderna för miljöprövningen och planeringen för att möjliggöra en utbyggnad av elnät och kraftverk.

Data för vindkraft på land och solel har hög kvalitet

I rapporten El från nya anläggningar används LCOE (levelized cost of energy) som kostnadsmått. Det är dock bara vindkraft på land och solel som byggs i sådan omfattning att dataunderlaget varit tillräckligt. För de andra kraftslagen har expertuppskattningar och exempel från andra marknader fått användas.

LCOE är ett ganska enkelt mått, men också det mest vedertagna sättet att jämföra kostnader för olika kraftverk. LCOE beskrivs som kronor per kilowattimme (kWh) och fås genom att addera kraftverkets kapitalkostnader (CAPEX) med dess rörliga kostnader (OPEX) och slå ut det på årsproduktionen. Måttet säger således ingenting om lönsamheten. För kapitalintensiva kraftslag är kalkylräntan avgörande för kostnadsnivån och vindkraften har under de senaste 10 åren jobbat hårt med affärsmodeller för att genom olika prissäkringar minska risken – och därmed kalkylräntan. Det har varit väldigt framgångsrikt för att idag, tillsammans med solel, uppvisa den lägsta elproduktionskostnaden för alla kraftslag i Sverige.

Rapporten försöker utöver LCOE även bestämma systemkostnader

Kostnader och nyttor som ligger utanför kalkylen, men som har koppling till energisystemets funktion, benämns ofta som ”systemkostnader”. Systemkostnad är ett intressant och nödvändigt ämne för samhällsekonomiska jämförelser av framtida elsystem. Möjliga tillämpningsområden kan vara beslutsunderlag för politiker inför ställningstaganden om att införa skatter, subventioner eller andra förändringar av elmarknaden.

Några av de kostnader som i länder med annan marknadsuppsättning räknas som systemkostnader ingår redan idag i investeringskalkylen och således i LCOE-siffran för svenska förhållanden. Exempel på detta är obalanskostnader och kostnader för nätanslutning. Om detta förändras eller om det finns anledning att tillskriva olika produktionsslag kostnader för investeringar som görs inom andra delar av elsystemet, kan nätkostnader komma att bli en intressant del att beräkna som systemkostnad i framtiden.

Några olika metoder som utvärderats:

System-LCOE

Beräkningen utgår från LCOE värdet och adderar sedan värden för nätkostnader, balanskostnader och profilkostnader. Därefter tar beräkningen hänsyn till den flexibilitet som finns i systemet för att resultera i ett värde som här kallas för ”system-LCOE”.

VALCOE (Value Adjusted LCOE)

Där utgår beräkningen från LCOE värdet och adderar sedan värden för nätkostnader, balanskostnader och profilkostnader. Därefter tar beräkningen hänsyn till den flexibilitet som finns i systemet för att resultera i ett värde som här kallas för ”system-LCOE”.

LACE (Levelized Avoided Cost of Electricity)

Komplement till LCOE som tagits fram av EIA, US Energy Information Administration. LACE ska fånga det värde som tekniken bidrar med till systemet. Genom att jämföra LACE med LCOE fås en bättre bild av om investeringen är lönsam, justerat mot förväntade intäkter.

Capture rate/profilkostnad

Anger hur ett kraftslags produktion värderas mot elmarknadens snittpriser. Till exempel får väderberoende kraftslag sämre betalt än bränsleberoende kraftslag, just eftersom de inte kan välja att köra vid timmarna med höga priser. Detta tar givetvis en investerare i beaktande. Profilkostnader finns även för användare, som till exempel använder mer el under dyra timmar (till exempel dagtid). Profilkostnaden är en konsekvens av dagens elmarknad och kommer att leda till marknadsbaserade investeringar i flexibel teknik, som finansieras av profilkostnaden eller prissäkringar för det variabla kraftslaget samt prissäkringar eller profilkostnader för användaren.

”Robusta, planerbara energisystem går att bygga på många olika sätt med många olika kombinationer av teknikval”

Rapportens slutsats är att det är svårt att säga att ett kraftslag har det här specifika systemvärdet eftersom de parametrar som adderas till LCOE inte bara beror på det egna kraftslaget utan är starkt påverkade av hela det övriga systemet och de priser som blir på marknaderna.

Värdena anses av vissa därför säga mer om systemets förmåga eller oförmåga till flexibilitet i stort än om kostnader kopplade just det kraftslag som studeras. I stället för dessa metoder förespråkas att energisystemmodelleringar görs där det är den totala systemkostnaden som jämförs. Detta behöver då göras för en mängd olika scenarier med olika kombinationer av kraftslag, nätutveckling och resurser för att ge en bild av framtida systemkostnader. När detta görs framträder bilden av att det går att bygga robusta, planerbara energisystem på många olika sätt med många olika kombinationer av teknikval.

Slutsatser om Sveriges framtida energisystem

Förutom den uppenbara slutsatsen att vindkraften är det billigaste, snabbaste och mest storskaliga alternativet i närtid finns några riktigt intressanta betraktelser.

Dels sticker solenergin ut i sina lågkostnadsscenarion och det kan konstateras att solelen, som ännu har positiv värdefaktor, sannolikt kommer att byggas ut starkt de kommande åren. I analyserna av värdefaktor visas det hur hårt vindkraftsutbyggnaden slår mot intjäningsförmågan för densamma. Samtidigt är det just denna profilkostnad som förväntas leda till investeringar i olika typer av flexibilitet.

Sist kan konstateras att de uppskattningar som görs om kostnader för kärnkraftens livstidsförlängning visar att kärnkraften kan livstidsförlängas utan subventioner.

Sammantaget ger rapporten således goda argument för en energipolitik med fokus på expansion av det fossilfria kraftsystemet, där marknaden får styra teknikval i investeringarna. Politiska beslut bör begränsa sig till att styra efter de systemfunktioner som anses viktiga för att elsystemet ska leverera mot de grundläggande behov samhället har.

Källa: Svensk vindkraft