En elektrifiering av industrin och transportsektorn och en utbyggd elproduktion är avgörande för klimatmålen. Men Naturvårdsverket underskattar vindkraften.
En effektiv klimatpolitik förutsätter rättvisande bedömningar av klimateffekter. Detta gäller inte minst ökad elproduktion, som behövs för att klara klimatomställningen i industrin och transporterna.
Men trots att klimatnyttan av en ökad elproduktion är omfattande och odiskutabel, underskattas den ofta i jämförelser av olika klimatåtgärder – och ofta faller den bort helt i beslutsprocesser som exempelvis rör etablering av ny vindkraft. En anledning är att det saknas en vedertagen beräkning för elproduktionens klimatnytta.
När Naturvårdsverket beräknar klimateffekterna av åtgärder som ökar elproduktionen så utgår myndigheten från att den nya elen ersätter befintlig svensk elproduktion. Detta stämmer förstås inte med verkligheten, där Sveriges elsystem är sammankopplat med övriga Nordeuropa och där vi har ett snabbt ökande elbehov inom landet för att klara elektrifieringen av industrin och transporterna.
Naturvårdsverket redovisade under våren ett regeringsuppdrag där klimateffekter av olika styrmedel beräknas. I rapporten (pdf) beskrivs bland annat klimatnyttan av ökad elproduktion från solceller: ”Elenergin producerad av solcellsanläggningar antas tränga undan ’centralt’ producerad el och därmed bidra till minskade utsläpp genom att el genererad av solceller innebär mindre utsläpp än Sveriges elmix.”
Eftersom svensk elproduktion som bekant är nästan helt utsläppsfri, framstår klimatnyttan från den ökade elproduktionen som mycket liten. Men ny svensk elproduktion tränger i första hand undan fossil kraft i våra grannländer, eftersom den har betydligt högre rörliga kostnader.
Forskningsprojektet NEPP (North European Energy Perspectives Project) har visat att svensk elexport till 70–80 procent ersatt elproduktion i fossilbränslebaserade kraftverk. Utsläppsminskningen blir omkring 600 000 ton koldioxid per TWh. En studie från Energiforsk visar ett liknande resultat vid utbyggnad av solel. Detta är 13 gånger större utsläppsminskningar än den schablon Naturvårdsverket använder.
Under de senaste sex åren har Sverige i genomsnitt exporterat 20 TWh el. I SVT Agenda i februari beskrev dåvarande klimatminister Per Bolund den stora klimatnyttan så här: ” Nu ökar elproduktionen. Exporten ökar, vi trycker ut mera polsk och tysk kolkraftel än vi någonsin har gjort tidigare. Vi exporterar el som nu ersätter ungefär 12 miljoner ton koldioxid, en fjärdedel av alla utsläpp vi har i Sverige.”
Utsläppsminskningen vid svensk elexport kommer att minska på sikt, då andelen förnybart ökar i det nordeuropeiska elsystemet. Men den pågående elektrifieringen av svensk industri och transportsektorn innebär att den nya elen successivt ersätter fossila bränslen och råvaror inom landet. Och klimatnyttan är ungefär lika stor.
• LKAB:s satsning på fossilfritt järn kan minska deras kunders utsläpp med 35 miljoner ton om året. För att klara det krävs 55 TWh el. Det motsvarar cirka 640 000 ton utsläppsminskning per TWh.
• Sveriges personbilar och lätta lastbilar släppte tillsammans ut 11,6 miljoner ton år 2019. Om dessa skulle gå över till eldrift krävs drygt 13 TWh el. Det motsvarar i dagsläget en utsläppsminskning på cirka 850 000 ton per TWh (men siffran minskar i takt med att bilarnas utsläpp minskar av andra skäl).
När den stora klimatnyttan synliggörs blir satsningar på åtgärder som syftar till att öka elproduktionen självklara. Det kan handla om att främja solkraft, stöd till kommunernas vindkraftsplanering, att överföra fastighetsskatten på vindkraft till kommuner eller att bygga ut stamnätet i havet.
Den så kallade klimaträttsutredningen, som har i uppdrag att se över lagstiftningen för att nå Sveriges klimatmål, vill också att klimatnyttan tydligare ska kunna vägas in i tillståndsprocesser. Därför vill man införa en ny ”avvägningsregel” om klimatnytta i miljöbalken, men konstaterar att det krävs fördjupningar om bland annat systemgränser och hur beräkningar ska göras.
En självklar start bör vara att ansvariga myndigheter beräknar klimatnyttan på ett rättvisande sätt. Naturvårdsverket bör därför omgående få i uppdrag att slå fast principer för hur klimatnytta av ökad elproduktion bör beräknas samt regelbundet beräkna och redovisa denna klimatnytta.
Sju av riksdagspartierna har betonat elexportens klimatnytta, enligt en granskning av Nätverket vindkraftens klimatnytta. Nu hoppas vi att Miljödepartementet ser till att myndigheterna beskriver klimatnyttan på ett rättvisande sätt så att åtgärder som kan öka elproduktionen ges rätt prioritet.
Text:
Anders Wijkman, ordförande i Nätverket vindkraftens klimatnytta
Hillevi Priscar, landchef, OX2
Hans Carlsson, vd Siemens Gamesa Renewable Energy
Maria Röske, vd, WPD Scandinavia
Daniel Badman, vd, Svensk Vindenergi
Peter Zachrisson, vd, Stena Renewable