Fler och fler önskar närproducerad el och vindkraft på outnyttjade tomter och markområden väcker frågan om riskbedömning. Särskilt på platser nära bebyggelse eller intill vägar och annan infrastruktur behövs riktlinjer och metoder för att bedöma riskerna med olika placeringar.
Nu startar ett internationellt projekt för detta. Initiativet kommer från Nederländerna – inte oväntat. Syftet är att skriva en vägledning för riskbedömning och riskhantering som tar hänsyn till olika möjliga händelser. Exempel på sådana är kollaps, haverier, att isklumpar eller konstruktionsdetaljer lossnar eller att trafikanter på marken distraheras av rotorbladens rörelse.
Utgångspunkten är den internationella och europeiska standarden som finns för planering av riskbedömning i processer och system, och som i Sverige betecknas SS-EN IEC 31010. Läs mer om den här. Den ansluter till riskhaneringsstandarden SS‑ISO 31000.
Som andra standarder och tekniska vägledningar för vindkraftverk tas den här planerade IEC TS 61400-31 fram i samarbete inom den internationella standardiseringsorganisationen IEC. Det svenska deltagandet organiseras av SEK Svensk Elstandard. Det är öppet för intresserade företag, verk och myndigheter, högskolor och organisationer som vill delta för att påverka eller bara vill hålla sig informerade om vad som är på gång.
Andra pågående arbeten på vindkraftområdet handlar bland annat om mätning av lågfrekvent buller, om varselmärkning med färg och varningsljus och om förlängning av vindkraftverkens livstid.
Några andra områden som är aktuella inom IEC är t ex energilager, mätande reläer och elkvalitet. Den som inte deltar i arbetet, utan bara läser och använder de färdiga standarderna, kan enkelt ha sitt standardbibliotek uppdaterat och lätt tillgängligt på nätet. Läs mer om SEK e-Standard.