Det övergripande målet är att minska stabs- och stödfunktioner med 25 procent. I det ingår bland annat beslutet att lägga ut finansieringsverksamhet och bolagets HR-funktion på externa leverantörer, en redan kommunicerad åtgärd som berör cirka 500 anställda och konsulter i Sverige, Tyskland och Nederländerna.
Resten planeras just nu, säger vd Magnus Hall i samband med delårsrapporten för årets tredje kvartal.
Minskad försäljning
Det handlar i korthet om personalminskningar inom IT, kommunikation och strategi i samtliga länder där Vattenfall har verksamhet.
I rapporten redovisar Vattenfall en rörelsevinst på 2,2 miljarder kronor för årets tredje kvartal, 78 miljoner kronor lägre än under samma kvartal ett år tidigare. Nettoomsättningen faller samtidigt 8 procent till 27,4 miljarder kronor.
Vi har minskat vår försäljning och framförallt är det försäljningen till våra företagskunder nere i Holland och Tyskland, säger Hall.
Vattenfall står även inför flera avgörande frågor i Tyskland. Bland annat finns politiska beslut om att kraftigt reducera kolkraftsproduktionen i landet. Hur det ska gå till kan klarna när den nya tyska regeringen är på plats, enligt Magnus Hall.
Det har varit en politisk diskussion i Tyskland om hur man ska få ned koldioxidutsläppen. Det är framförallt där jag tror att man efter valet nu kan komma fram till något, säger Hall.
Rimligen kommer det vara positivt för oss, tillägger han.
Vattenfall har även rest ersättningskrav på nästan 50 miljarder på Tyskland för att täcka merkostnader till följd av Tysklands beslut att avveckla kärnkraften till 2022. Tvisten avgörs av en skiljedomstol i Washington.
Som det ser ut nu får man räkna med att besked om det kommer en bit in i nästa år. Det är vår bedömning i dag, säger Magnus Hall.
Hård kritik
Vattenfall har inför rapporten, tillsammans med andra elnätsoperatörer med monopolställning, fått hård kritik för höjda elnätsavgifter. Det statliga bolaget har i år höjt elnätsavgifterna med 11 procent, lika mycket som i fjol. Och nästa år planeras en höjning med ytterligare 6 procent.
Det motiveras av ett behov av återinvesteringar för att säkra elförsörjningen och öka kapaciteten i storstäderna. Att höjningarna blir så kraftiga hänger enligt Hall ihop med hur regelverket är utformat.
Idealiskt skulle vi mycket hellre sprida ut det här över en längre period, men så som regleringen ser ut nu måste vi under den här korta perioden, tre till fyra år, ta ut de här prishöjningarna om vi ska klara av våra investeringar, säger han.
Det är själva regleringen som gör att vi nu måste utnyttja det här utrymmet för att kunna investera, tillägger han.