Ny forskning från Harvard University i USA tyder på att den storskaliga tillgången på vindkraft överskattats.
- Människor har ofta trott att vindkraften inte har någon övre gräns, att det är en av de mest skalbara energikällorna. Det verkar trots allt inte sannolikt att vindbyar och vindfläktar ska "ta slut" på global skala på det vis oljekällor kan sina, säger Harvard-fysikern David Keith.
Keith varnar nu emellertid för att mängden energi som kan genereras av storskaliga vindkraftparker kan vara mindre än vad forskarna tidigare trott.
Varje vindkraftverk ger upphov till en slags vindskugga, där vindhastigheten är lägre på grund av att luften bromsats av vindkraftverkets blad. Den ideala vindkraftparken samlar därför så många vindkraftverk som möjligt på så liten yta som möjligt, samtidigt som avstånden mellan vindkraftverken är stora nog att minska effekten av vindskuggor. I takt med att vindkraftparkerna blir större börjar de emellertid att samverka mer och mer med varandra och vindmönstren på regional nivå blir allt viktigare.
Keiths forskning visar att kapaciteten för mycket stora vindkraftparker, som är större än 100 kvadratkilometer, kan ha ett tak på mellan 0,5 och 1 watt per kvadratmeter. Detta är betydligt lägre än tidigare siffror på mellan 2 och 7 watt per kvadratmeter.
- En av de oundvikliga utmaningarna med vindkraft är att man så fort man börjar bygga vindkraftparker och ta tillvara på resursen förändrar resursen, vilket gör det svårt att bedöma hur mycket som egentligen finns tillgängligt, förklarar Keiths kollega Amanda S. Adams.
Keith påpekar emellertid att deras resultat inte betyder att vi inte ska satsa på vindkraft och att vindkraften är mycket bättre för miljön än konventionell kolkraft
- Det är fortfarande en av de mest skalbara förnyelsebara energikällorna, men vår forskning antyder att vi måste vara uppmärksamma på dess begränsningar och dess klimatpåverkan om vi försöker skala upp den bortom några terawatt, tillägger Keith.
