De mest centrala utmaningarna när det gäller att främja byggandet av vindkraft i Finland hänför sig till buller, planläggning, bedömning av miljökonsekvenserna, samordnande och smidiggörande av tillståndsförfarandena samt ökande av den lokala acceptansen av vindkraftsbyggandet.
Arbetsgruppen för främjande av vindkraften överlämnade sitt förslag till näringsminister Jan Vapaavuori den 18 december 2013.
Den mest centrala frågan med tanke på byggandet av vindkraft är planeringsriktvärdena för buller och tillämpningen av riktvärdena. Avsikten är att det våren 2014 ska utfärdas en förordning av statsrådet om planeringsriktvärden för utomhusbuller.
Arbetsgruppen anser att det i fråga om buller inte är ändamålsenligt att på riksomfattande nivå fastställa ett visst minimiavstånd mellan vindkraftverken och bosättningen. Det är motiverat att från fall till fall bestämma det nödvändiga avståndet med beaktande av terrängformerna och andra regionala och lokala förhållanden, i samband med planläggningen och tillståndsförfarandena.
Det finns också speciellt utvecklingsbehov när det gäller att effektivisera planläggnings-, miljökonsekvensbedömnings- och tillståndsförfarandena samt att samordna dessa förfaranden smidigt.
I slutet av oktober fanns det 192 vindkraftverk i Finland. Vinkraftverkens sammanräknade kapacitet är 366 megawatt. I fjol producerades genom vindkraft nästan 0,5 terawattimmar el, vilket var cirka 0,6 procent av elförbrukningen i Finland. För att man ska nå målet på sex terawattimmars produktion år 2020 behövs det cirka 800–1000 nya vindkraftverk. Dessutom är produktionsmålet för vindkraft redan så stort som 9 terawattimmar år 2025 enligt den energi- och klimatstrategi som riksdagen godkände förra veckan.
