Expansionen av vindkraften kräver mer elnät

Per Selldén, chef för anslutningar industri och produktion på Ellevio.

Vindkraftens tillväxt är mycket stark. På bara tio år har kraftslaget gått från en marginell betydelse för den svenska elproduktionen till att i dag stå för 12 procent. Elen är välkommen för att klara den omfattande elektrifieringen i samhället, samtidigt kommer expansionen inte utan medföljande krav. Utan elnät som kan möta upp den ökande vindkraften kommer utvecklingen att bromsas in.

– Vindkraften har gjort en fantastisk resa, tillväxttakten är otroligt stor, säger Per Selldén, chef för anslutningar industri och produktion på Ellevio.

Statistiken är talande. 2010 fanns det lite drygt 1 700 vindkraftsturbiner installerade i Sverige och de stod tillsammans för ungefär 2 200 megawatt effekt. När 2019 summerades var antalet turbiner över det dubbla – 4 100 och stod för över 9 000 megawatt. Det handlar alltså om betydligt fler turbiner, men också om en teknisk utveckling med större svepytor från rotorbladen, högre torn och effektivare turbiner.

Har hänt mycket på 10 år

– För tio år sedan var en nybyggd vindkraftpark på cirka 30 megawatt, i dag när en park byggs handlar det om storleksordningen 200 till 400 megawatt.

Och det stannar inte här. Per Selldén säger att vindkraftens tillväxt kommer att fortsätta. Politiken är tydlig i sin inriktning och investerarna har tydligt fokus.

– Investeringar i vindkraft är här för att stanna, stora investerare skyr olja och gas och siktar in sig på investeringar i förnybar energi, säger han.

Fokus på havsbaserad vind

Vindkraftsinvesterarna har nu börjat titta på den havsbaserade vindkraften. Här finns ett fokus från de stora investerarna som pensionsstiftelser och försäkringsbolag och där kommer vi att se stor tillväxt framöver, bedömer Per Selldén. Dessutom skapar EU:s strategi för den havsbaserade vindkraften tryck, målet är att gå från dagens 12 gigawatt i hela EU till 60 gigawatt 2030.

Men vindkraftens omfattande tillväxt skapar också nya utmaningar i energisystemet. En är att vindkraften är beroende av vädret för att kunna producera, så när efterfrågan på el blir större än vad vindkraften just då kan leverera behövs antingen lagringsmöjligheter av el eller annan elproduktion som kompletterar vindkraften.

Elnätskapaciteten en utmaning

En annan utmaning är att den nya produktionen etableras på platser dit det idag inte finns tillräckligt med elnätskapacitet. De tidigaste installationerna av vindkraftsparker var så små att elen därifrån kunde hanteras av lokalnätet. När parkerna blev större matades elen ut på regionnätet, men nu räcker oftast inte det till heller. Därför krävs i dag i regel anslutningar till stamnätet för att kunna hantera den stora effekt som många av dagens vindkraftparker producerar.

– Stamnätet behöver byggas ut för att klara av att ta hand om den nya elen från vindkraft, det är redan i dag fullt på flera platser. Svenska kraftnät har investeringsprogram igång, men risken är att elnätsutbyggnaden inte kommer på plats i tid, inte minst därför att de långsamma tillståndsprocesserna fördröjer investeringarna. Tiden det tar att få tillstånd måste kortas, det gäller även för regionnäten som behöver byggas ut för att kunna möta utbyggnaden av stamnätet, säger Per Selldén.

Polariseringen kring vindkraften 

Vindkraften väcker känslor och skapar polarisering, konstaterar Per Selldén. Han menar att samhället behöver komma bort från polariseringen, Sverige behöver helt enkelt ny elproduktion när efterfrågan på el ökar från bland annat transportsektorns elektrifiering och elintensiv industri. De utmaningar som vindkraften för med sig måste vi lösa, menar han.

– Samhället behöver visa acceptans både för nya elledningar och vindkraft eller annan ny elproduktion. Det är verktyg för att den önskade samhällsutvecklingen ska kunna fortsätta, med ökad elektrifiering inom såväl transporter och industrin som nya etableringar i form av datacenter och annan elintensiv verksamhet som vi vill attrahera till Sverige, säger Per Selldén.

 

Källa: Ellevio