Danmark har fått in bud på två nya områden för havsbaserad vindkraft efter att regeringen har gjort om hela upphandlingsmodellen. Den danska energimyndigheten meddelar att både området North Sea Mid i Nordsjön och Hesselø i Kattegatt har lockat intresse från utvecklare som vill bygga minst 1,8 gigawatt ny kapacitet.
Det markerar en tydlig vändning efter det uppmärksammade misslyckandet 2024, då Danmarks största havsvindupphandling hittills inte lockade ett enda bud. Då pekade branschen på stigande räntor, högre byggkostnader och ett stödsystem som ansågs ekonomiskt ohållbart.
Staten tvingades ändra modellen
Efter fiaskot pausade Danmark flera upphandlingar och inledde samtal med industrin om hur villkoren skulle ändras. Regeringen konstaterade senare att den tidigare modellen utan statliga subventioner inte fungerade under dagens marknadsförhållanden.
Den nya modellen bygger i stället på statligt stöd genom så kallade CfD-kontrakt, där utvecklarna garanteras ett fast elpris under lång tid. Danmark har samtidigt infört större flexibilitet kring projekten och förlängt tidsramarna för färdigställande.
För North Sea Mid har staten satt ett stödtak på motsvarande omkring 15,7 miljarder danska kronor, medan Hesselø omfattas av stöd upp till cirka 21,9 miljarder danska kronor.
Minst 2,8 gigawatt ny kapacitet
De tre områden som nu omfattas av Danmarks nya upphandlingsrunda är North Sea Mid, Hesselø och North Sea South. Tillsammans ska de kunna leverera minst 2,8 gigawatt havsbaserad vindkraft. North Sea Mid planeras få minst 1 gigawatt kapacitet och Hesselø minst 800 megawatt.
Anläggningarna ska enligt plan stå färdiga kring 2032–2034. Projekten får dessutom möjlighet att installera större kapacitet än minimikraven genom så kallad överplantering.
Danmark framhåller samtidigt att upphandlingarna innehåller krav på återvinningsbara turbinblad, sociala villkor och cybersäkerhet. För Hesselø krävs dessutom en så kallad naturinkluderande design.
Vindkraftsbranschen pressas av stigande kostnader
Den danska omstarten speglar samtidigt de problem som har drabbat havsvindindustrin internationellt. Kraftigt stigande kostnader för turbiner, installationer och finansiering har gjort flera projekt olönsamma utan statligt stöd.
Flera stora energibolag har de senaste åren dragit ned investeringar eller lämnat upphandlingar. Danska Ørsted och andra aktörer har tidigare pekat på en obalans mellan risk och avkastning i många europeiska havsvindprojekt.
Danmarks nya modell visar hur europeiska regeringar i ökande grad tvingas använda statliga garantier och subventioner för att hålla utbyggnaden av havsbaserad vindkraft vid liv.
Källa: Danish Energy Agency, Reuters
Fakta:
Danmark är ett av Europas mest etablerade länder inom havsbaserad vindkraft och hem för både turbintillverkaren Vestas och utvecklaren Ørsted. Landets tidigare upphandlingar byggde på att utvecklarna själva skulle bära större delen av den ekonomiska risken utan statliga subventioner, men modellen kollapsade när kostnader och räntor steg kraftigt under 2023 och 2024.
