Enligt en studie som refereras av Energiforsk behöver landbaserad vindkraft och solkraft i högre grad byggas nära de stora elförbrukande industrierna för att elektrifieringen ska kunna ske till lägsta samhällsekonomiska kostnad. I dag byggs mycket ny produktion där det är enklast att få tillstånd, snarare än där behovet är som störst.
– Sverige har byggt mycket elproduktion på fel ställe, i södra Norrland i stället för i södra Sverige. Ska vi använda samhällets resurser på bästa sätt är det avgörande att ny elproduktion byggs nära den energiintensiva industrin, säger Joel Bertilsson, forskare på Chalmers.
Studien pekar på att de lokala förutsättningarna får stor betydelse när elanvändningen i Norden förväntas fördubblas till 2050. En stor del av den nya elproduktionen har de senaste åren byggts i elområde 2, främst i södra Norrland, där det redan finns mycket vattenkraft. Samtidigt väntas den största ökningen av elbehov komma i norra Sverige, på västkusten och i södra Sverige – i elområde 1, 3 och 4.
– Om elproduktionen placeras nära förbrukningen behöver man inte bygga ut elnäten lika mycket, alternativt slipper dyra flaskhalsar. Det innebär att det för samhället i stället är lönsamt att investera i vindkraft även där vindförhållandena är medelmåttiga, säger Joel Bertilsson.
Enligt studien är landbaserad vindkraft den teknik som står för störst del av ny elproduktion om utbyggnaden ska ske till lägsta kostnad för samhället. Placeringen nära industrin lyfts som central, även om vindförhållandena inte alltid är optimala.
– Mina resultat visar att elproduktion behöver värderas högre lokalt än i dag. Om vindförhållandena är för dåliga där elbehovet förväntas vara stort krävs därför någon form av ekonomiska incitament för att ny vindkraft ska byggas där, men ännu viktigare är sannolikt styrmedel som ökar acceptansen i närområdet, säger Joel Bertilsson.
För solkraft bedöms närhet till förbrukning vara ännu viktigare, eftersom produktionen sker samtidigt över stora geografiska områden, vilket kan skapa belastning på elnätet under få timmar. Havsbaserad vindkraft beskrivs som mer beroende av goda vindlägen för att vara ekonomiskt hållbar.
Studien lyfter även att kärnkraft kan ha regional betydelse, men att den får en mer begränsad roll i ett kostnadsoptimalt nordiskt elsystem jämfört med landbaserad vindkraft.
- Styrmedel och incitament som uppmuntrar investeringar i vind- och solkraft där elbehovet är störst
- Nationell och regional energiplanering som tar hänsyn till:
- elnätets struktur och flaskhalsar
- väderförhållanden som vind, temperatur och molnighet
- var elförbrukningen väntas vara störst
- tillgång till mark och lokal acceptans
Studien betonar att elnätskapacitet, geografisk fördelning av efterfrågan, marktillgång och väderförhållanden tillsammans avgör hur kostnadseffektivt elsystemet kan byggas. Analysen bygger på nordiska scenarier där elanvändningen förväntas fördubblas till 2050 och tar hänsyn till både historiska väderdata och planerad utbyggnad av elnätet.
Författare till studien är Joel Bertilsson, doktorand vid Chalmers tekniska högskola. Studien har finansierats av forskningsprogrammet Mistra Electrification och refereras i material från Energiforsk.
