Ett av de största vindkraftsprojekten i Östersjön håller på att ta form. Estland och Lettland planerar tillsammans en omfattande havsbaserad vindpark under 2030-talet. Projektet, som går under namnet Elwind, kan komma att förändra energiförsörjningen i hela regionen.
Enligt planerna ska mer än 160 vindkraftverk byggas längs en cirka 500 kilometer lång kuststräcka utanför båda ländernas kuster. Den totala kapaciteten beräknas uppgå till mellan 1 och 2 gigawatt, vilket motsvarar en årsproduktion på upp till 7 terawattimmar el.
Det är en produktion som i teorin skulle kunna täcka Lettlands hela årliga elförbrukning. Landet, med sina 1,85 miljoner invånare, förbrukade under 2024 knappt 7 terawattimmar el. Estland, med en något mindre befolkning, hade samma år en något högre förbrukning på drygt 8 terawattimmar.
Stort vindkraftspotential i Baltikum
Enligt projektledaren Uldis Garančs från Lettland finns här en unik möjlighet.
– Vindhastigheten till havs i de aktuella områdena är ofta över nio meter per sekund. Vi har i Lettland en lång kust och en beräknad potential på 15 gigawatt havsbaserad vindkraft. Som jämförelse ligger potentialen i Litauen på 4,5 gigawatt och i Estland på 9 gigawatt, sade Garančs till en grupp finländska journalister vid ett möte i Riga i maj.
Han betonar att området kring Estland och Lettland motsvarar omkring en sjättedel av hela Östersjöregionens vindkraftspotential.
– Som mest kan vi nå en årsproduktion på omkring 7 terawattimmar, säger Garančs.
Miljöprövning även i Finland
Projektet är av en sådan omfattning att även finska myndigheter fått möjlighet att yttra sig om dess miljökonsekvenser. Det gäller bland annat påverkan på sjöfart, marina ekosystem och fågelliv.
Längre västerut i Europa har stora havsbaserade vindkraftparker varit i drift i många år. Ett exempel är den belgiska Belwind-parken i Nordsjön, som togs i drift 2017 och har en total kapacitet på 330 megawatt. För Estland och Lettland innebär Elwind en möjlighet att ta igen en del av det försprång som andra länder byggt upp.
Betydelse för energiomställning och självförsörjning
Bakom planerna ligger en kombination av klimatmål, energisäkerhet och ekonomiska motiv. Rysslands invasion av Ukraina har tydligt visat sårbarheten i regionens energiförsörjning och ökat trycket på investeringar i förnybar energi.
För de baltiska länderna kan Elwind bli ett sätt att minska beroendet av importerad el och fossila bränslen. Om projektet når full kapacitet kan det dessutom bidra till att stabilisera elpriserna och skapa exportmöjligheter.
Utbyggnaden av havsbaserad vindkraft i Östersjön är också en del av EU:s bredare strategi för att öka produktionen av förnybar energi. Europeiska kommissionen har satt upp mål om kraftigt ökad havsbaserad vindkraft fram till 2050, och projekt som Elwind kan bli avgörande för att målen ska nås.
Nästa steg under 2030-talet
Än så länge befinner sig Elwind i planerings- och tillståndsfasen. De exakta tidsramarna är inte fastställda, men byggstart väntas under 2030-talet.
Både i Estland och Lettland förs diskussioner om hur projektet ska finansieras och hur infrastrukturen för elöverföring ska byggas ut. Samtidigt diskuteras möjligheterna att koppla samman vindparken med andra länder runt Östersjön genom nya elnätförbindelser.
Om Elwind blir verklighet kan det bli en av de största havsbaserade vindkraftsparkerna i hela Östersjöområdet. Projektet har potential att inte bara förse Lettland och Estland med grön el, utan också spela en roll i den regionala energimarknaden.
Källa: Tekniikka & Talous (Finland)
