Regeringen har nu beviljat ytterligare tillstånd för två planerade havsbaserade vindkraftparker utanför västkusten – Poseidon och Galene. Projekten, som drivs av statliga Vattenfall respektive av OX2 tillsammans med Ikeasfärens Ingka Investments, beräknas tillsammans kunna producera omkring sju terawattimmar el per år. Det är i nivå med vad kärnkraftverket i Barsebäck genererade innan det stängdes.
De nya tillstånden avser utläggning av de undervattenskablar som krävs för att koppla parkerna till elnätet. Det innebär att regeringen nu har godkänt de sista avgörande delarna som behövs för att realisera projekten, utöver de tidigare byggtillstånden.
Galene, som ska ligga cirka 21 kilometer väster om Varberg, fick sitt första tillstånd i maj 2023. Den planerade parken omfattar upp till 21 vindkraftverk. Poseidon, med upp till 81 verk, planeras cirka 40 kilometer nordväst om Göteborg och beviljades sitt byggtillstånd i november 2024.
– Vi har ännu inte hunnit ta del av beslutet och de exakta villkoren. Men det är förstås positivt att detta nu äntligen är på plats, säger Lise Toll, chef för energisystem på OX2.
Projekt klara på papperet – men saknar ännu avgörande avtal
Trots att tillståndsprocessen nu till stor del är avslutad är det fortfarande ovisst om parkerna faktiskt kommer att byggas. Båda projekten kräver mycket stora investeringar och genomförandet är beroende av att tillräcklig efterfrågan på el finns, samt att långa elavtal tecknas.
Galene har en preliminär tidsplan som pekar på att anläggningen kan stå klar år 2031. Men något formellt beslut om investeringsstart finns ännu inte.
– Vi och vår partner Ingka Investments är fast beslutna om att vi vill genomföra den här investeringen. Men en förutsättning är att efterfrågan på el ökar så att vi kan teckna ett långt elavtal. Just nu råder tyvärr vänteläge inom svensk industri där vi bland annat sett en rad elkrävande projekt försenas, säger Lise Toll till Dagens Industri.
Hon uttrycker också oro för att detta kan påverka både klimatomställningen och Sveriges långsiktiga konkurrenskraft.
– Det är oroväckande både för Sveriges klimatomställning och välstånd. Vi anser att det behövs en mer aktiv närings- och klimatpolitik för att få fart på industrins investeringar i Sverige igen, säger hon.
Flytande teknik och fortsatta ekonomiska utmaningar
Poseidon planeras med flytande fundament, vilket skulle göra den till Sveriges första havsvindpark med denna teknik. Bakom projektet står Kontiki Vind AB – ett samägt bolag där Vattenfall är majoritetsägare och samarbetar med norska Zephyr. Vindkraftverken är planerade att ha en totalhöjd på upp till 340 meter.
Statliga Vattenfall är i dag en av Europas största aktörer inom havsbaserad vindkraft. Trots detta har majoriteten av koncernens investeringar skett utanför Sverige, där de ekonomiska villkoren för liknande projekt ofta bedöms som mer fördelaktiga.
Satsningen på Poseidon sker i ljuset av att Vattenfall nyligen avbröt planerna på att bygga havsvindparken Kriegers Flak utanför Trelleborg. Detta skedde trots att bolaget redan hade fått nödvändiga tillstånd, men bedömde att projektet inte var ekonomiskt genomförbart.
I samband med det beslutet varnade Vattenfall även för att andra planerade vindkraftparker i Sverige kan vara hotade, om inte investeringsförutsättningarna förbättras. Ett av dessa projekt är Kattegatt Syd, även det beläget utanför västkusten.
I ett skriftligt uttalande till Dagens industri bekräftar Vattenfall att bolaget ser positivt på regeringens senaste tillståndsbeslut, men att man samtidigt fortsätter arbetet med att säkra de återstående tillstånden och utvärdera projektens genomförbarhet.
– Vi är glada över tillståndet och kommer nu att analysera det i detalj. Under tiden fortsätter arbetet med Poseidon, bland annat med att erhålla andra nödvändiga tillstånd. Även arbetet med Kattegatt Syd fortsätter, bland annat med den tekniska planeringen utifrån de givna tillstånden, skriver Vattenfalls pressavdelning.
Hur snabbt dessa projekt kan förverkligas beror i hög grad på framtida politiska beslut, elmarknadens utveckling och industrins efterfrågan på förnybar energi.
Källa: Dagens industri (Kim Lundin)
