Elpriserna pressas efter rekordstor installation av vindkraft

Foto: Vasilios Muselimis/Unsplash

Det fjärde kvartalet 2021 installerades mer vindkraft än något kvartal tidigare, visar ny statistik från Svensk Vindenergi. Över 1 gigawatt, GW, togs i drift. Det kan jämföras med att det i början av fjolåret fanns totalt 10 GW vindkraft i Sverige. Under helåret togs totalt 2 GW ny vindkraft i drift. De stora installationerna bidrar till att vindkraften producerar rekordmycket el och pressar elpriserna i hela landet.

– Att addera över 1 gigawatt under ett kvartal är häpnadsväckande mycket. De rekordstora installationerna visar att det finns fantastisk kompetens hos de tiotusentals människor som jobbar med att bygga vindkraften, komponenterna och infrastrukturen som behövs i Sverige, säger Daniel Kulin, ansvarig för marknadsfrågor på Svensk Vindenergi.

Vindkraftens utbyggnad ger betydande prispress

Elpriserna har varit höga i vinter, men Sverige har klarat sig bättre än de flesta andra länder. I Sverige dämpas priserna av den höga vindkraftsproduktionen. Vindkraften är det kraftslag som producerar el till klart lägst kostnad.

0,5 GW nya kontrakt tecknades fjärde kvartalet i fjol

För att vindkraftmarknaden ska gå starkt behöver tre ben vara i balans. Nya projekt behöver få tillstånd, det behöver vara intressant för marknaden att investera i den svenska elmarknaden och förnybar energi och slutligen behöver det finnas kompetens och kapacitet för byggnation och drifttagning. Under sista kvartalet 2021 lossnade det igen på investerarmarknaden och nya kontrakt motsvarande 0,5 GW tecknades, vilket kan jämföras med 0,75 GW under samma kvartal föregående år. Det innebär att fjärde kvartalet 2021 blev årets näst bästa kvartal och totalt under året tecknades investeringsbeslut motsvarande 1,76 GW som kommer att byggas.

– De finansiella marknaderna visar ett stort intresse för hållbara investeringar. Inte minst i förnybar elproduktion. Sverige ligger bra till i konkurrensen, men behöver bättre förutsättningar för nyprojektering. Det är naturligt att ny elproduktion, såväl vindkraft som andra kraftslag, leder till mål- och intressekonflikter. Men ska industrins och samhällets elektrifiering vara möjlig, då måste politiken bidra till en fortsatt starkt utbyggd elproduktion, säger Daniel Kulin.

Marknaden riskerar att vika neråt efter 2024

Den vindkraft som nu har finansierats och ligger i byggfas motsvarar 4,1 GW – en mycket hög siffra. Det finns cirka 2 GW projekt som beviljats tillstånd och nu aktivt söker kapital för att kunna byggas. När det gäller prognosen för nya projekt ser det lite sämre ut. Bedömningen är att mindre än 1 GW per år beviljas tillstånd de kommande åren.

– Det finns en risk att nya projekt inte kommer fram i den takt som Sverige behöver. För att möta industrins behov av el till serverhallar, batterifabriker, vätgas och nya stålverk, krävs att vi fortsätter addera minst 2 gigawatt vindkraft om året, för att sedan öka. Men som det ser ut nu med försvarets restriktioner, kommunernas veto och de långa ledtiderna för miljöprövning och nätanslutning, så krävs kraftfulla åtgärder för att inte marknaden ska vika neråt efter 2024. Lösningen är inte att vänta in annan teknik. Vi måste hålla upp tempot. Bara vindkraften kan byggas så snabbt, i så stor skala och till så låga priser som industrin efterfrågar i sin omställning, säger Daniel Kulin. 

Källa: Daniel Kulin, ansvarig för marknadsfrågor, Svensk Vindenergi