Isdetektorer klarade inte kallt klimat

Foto: Patrick Degerman

Under konferensen Winterwind som nyligen anordnades i Sundsvall presenterades resultat från en studie där isdetektorer för vindkraft utvärderades. Syftet med studien var att dra lärdomar om hur olika typer av isdetektorer fungerar under varierande förhållanden. Av fem utvärderade isdetektorer klarade ingen det tuffa klimatet.

Vindkraft i kallt klimat ställer krav på god kunskap om risker för nedisning som i sin tur kan medföra produktionsförluster och problem för omgivningen. I vindkraftsparken Stor-Rotliden, där studien bland annat genomfördes, uppskattades produktionsbortfallet på grund av isbildning till 6,4 procent mellan 2011 och 2013.

Isdetektorer kan användas både vid planering av nya vindkraftsparker, för att uppskatta risken för isbildning, och för styrning av vindkraftverk i produktion, till exempel genom att kopplas till uppvärmningssystem som smälter isen när detektorerna indikerar isbildning.

Men att mäta och kvantifiera isförekomst är ingen lätt uppgift. Det finns en mängd olika utrustning, var och en med sina för- och nackdelar. I denna studie har data från fem olika isdetektorer utvärderats. Isdetektorerna har suttit antingen på vindkraftverk eller på mätmaster i Stor-Rotliden, Granliden, Blakliden och Fäboberget i åsele kommun.

Resultatet visar att isdetektorerna inte klarade det kalla klimatet i området och flera av dem tålde inte att täckas av is. Antingen gick de sönder eller så fungerade de sämre.

De instrument som ingått i provet är, RoseMount 0872F1 (Goodrich), LID-3300IP (Labkotec), IceMonitor (SAAB Combitech) och T44 (HoloOptics) samt ett nyutvecklat system benämnt 3NRG.

Av dessa givare är det endast IceMonotor som mäter vikten av den totala ismassa som ackumulerats på sensorn. RoseMount 0872F1 och LID-3300IP kan mäta mängden ansamlad is upp till en viss gräns. De övriga ger endast indikation under den aktiva tillväxtperioden.

De fem isdetektorernas förmåga att detektera is varierar kraftigt beroende på rådande förhållanden. Generellt kan konstateras att av de testade givarna är det Goodrich och Labkotec som oftast verkar ge vettiga resultat när det gäller att indikera aktiv istillväxt. Men det gick inte att se något samband mellan de perioder när detektorerna gav utslag på istillväxt och de perioder när turbinen drabbades av produktionsnedsättning.

Alla detektorer utom den från Saab Combitech gick sönder under mätperioden, som sträckte sig från 2011 till 2013.

Den sämsta tillförlitligheten hade detektorerna från Holo Optics. Ibland kunde uppvärmningssystemet slå på utan förklaring mitt i sommaren för att sedan vara igång en månad innan det slog av.