Kommunerna fortsätter att avvisa förslag om vindkraftsutbyggnad. En ny rapport visar att under 2023 blockerade kommunerna 66 procent av de planerade vindkraftsprojekten på land. Det främsta hindret för vindkraftsutbyggnaden återfinns främst i södra delen av landet, där behovet av el är som störst.
Sverige står inför en betydande brist på ny elproduktion. Regeringen uppskattar att elbehovet kan öka till 300 terawattimmar (TWh) år 2045. Med dagens produktionskapacitet på cirka 180 TWh innebär det att ytterligare 110 TWh måste tillkomma för att möta den ökade efterfrågan, samt ytterligare 100 TWh för att ersätta avvecklade kraftverk fram till 2045. Totalt sett krävs minst 220 TWh ny elproduktion fram till 2045, vilket motsvarar en utbyggnadstakt på cirka 10 TWh per år fram till dess.
Vindkraften framstår som den mest skalbara och kostnadseffektiva metoden för att öka elproduktionen snabbt. Men trots detta fortsätter kommunala veton att hämma vindkraftsutbyggnaden. År 2023 blockerades 66 procent av de planerade vindkraftsprojekten av kommunal veto.
Tomas Hallberg, ansvarig för tillståndsfrågor på Svensk Vindenergi, kommenterar: "Det är en marginell förbättring jämfört med föregående år, men det är fortfarande en alltför hög nivå. Vi noterar även att fler avslagsbeslut kommer sent i processen, efter att ansökningar om miljötillstånd redan har lämnats in till länsstyrelserna. Detta resulterar i osäkerhet och onödig resursanvändning för både vindkraftsbranschen och myndigheterna."
I södra Sverige (elområde 3 och 4) blockerades en högre andel vindkraftsprojekt jämfört med norra Sverige (elområde 1 och 2): 86 respektive 56 procent av projekten stoppades av kommunalt veto.
Hallberg tillägger: "Södra Sverige har det största behovet av ny elproduktion, ändå har vi sett den högsta andelen veto mot vindkraft där under perioden 2020–2023. Det är som att erbjuda en livboj till någon som håller på att drunkna, bara för att få avslag på grund av fel färg på bojen."
Under perioden 2020–2023 har 1 258 vindkraftsprojekt (72 procent) stoppats av kommunala veto. Om dessa projekt hade fått tillstånd som tidigare, hade sannolikt 792 av dem kunnat genomföras, vilket potentiellt skulle ha bidragit med ungefär 16 TWh ny elproduktion per år under samma period. Det motsvarar den årliga elproduktionen från de nedlagda kärnkraftsreaktorerna i Oskarshamn och Ringhals.
Rapporten, genomförd av Westander Klimat och Energi på uppdrag av Svensk Vindenergi, presenterar en detaljerad statistisk analys av hur kommunalt veto har påverkat landbaserad vindkraftsutbyggnad under perioden 2020–2023. Utöver generell statistik per år och region, inkluderar rapporten även specifika projektdata samt information om när veto har applicerats under tillståndsprocessens olika faser.
Källa: Svensk Vindenergi