EU-kommissionen föreslår kortare ledtider för elproduktion och elnät

Foto: Anette Wennberg

Mot bakgrund av Rysslands invasion av Ukraina har EU-kommissionen lanserat RePower EU – en plan för att göra Europa oberoende av ryska fossila bränslen genom en påskyndad utbyggnad av förnybar energiproduktion. Kommissionen föreslår bland annat åtgärder för att förkorta tillståndsprocesserna för elproduktion och elnät.

Regeringen kommer att meddela sin position gällande RePowerEU i ett fakta-PM till riksdagen i juni. Svensk Vindenergi har gett inspel till arbetet med positionen.

– Vi stödjer rekommendationen om kortare tillståndstider för elproduktion och elnät. Förkortade tillståndsprocesser är avgörande för att få till mer förnybar elproduktion som kan öka försörjningstryggheten och minska beroendet av rysk olja och gas, säger Lina Kinning, ansvarig för EU-frågor på Svensk Vindenergi.

Enligt Svensk Vindenergi är det viktigt att:

  • Åtgärderna i RePower EU tas in i de pågående revideringarna av direktiven inom fit-for 55. Det måste finnas en helhetssyn i EU-lagstiftningen och den behöver hänga ihop på alla plan. I annat fall riskeras olika lagstiftningar att skapa målkonflikter.
  • Göra konsekvensanalyser mellan regelverken för att undvika att detaljregleringar i olika regelverk hindrar att ambitiösa målsättningar inte kan uppnås. Det gäller till exempel regelverket om förnybar vätgas.

Kommissionen föreslår skärpta energimål

  • Målet om andelen förnybara energikällor i energianvändningen år 2030 höjs från 40 procent till 45 procent.
  • Målet om energieffektivitet år 2030 höjs från 9 procent till 13 procent.
  • 1 236 gigawatt (GW) förnybar energi ska produceras år 2030, varav 510 GW vindkraft (tidigare 480 GW vind).
  • 65 GW elektrolysatorkapacitet (tidigare 40 GW vind).

Gemensamt inköp av gas

Energiförsörjningen ska diversifieras och ett ökat samarbete genom gemensamt inköp av gas, liquified natural gas (LNG) och vätgas. Riktlinjer för kortsiktiga åtgärder för att hantera höga energipriser och inledande förslag om strukturella reformer av energimarknaden har också lanserats.

”Go-to-zoner” skapas för ännu snabbare tillstånd

För att skynda på utbygganden av förnybar energi föreslås åtgärder för kortare tillståndstider. Det innebär att vissa ”go-to-zoner” skapas, där tillståndet skulle påskyndas ännu mer, samt att en regel för ”positiv tystnad” ska tillämpas för att skynda på tillståndsgivningen.

Tre dokument redogör för kommissionens planer:

  • Lagändringar i direktivet om förnybar energi (REDIII), med syftet att ovanstående principer ska införlivas i de pågående förhandlingarna.
  • En icke-bindande rekommendation som syftar till att hjälpa medlemsstater att påskynda tillståndsgivningen och återspegla åtgärderna i uppdateringen av sina nationella energi- och klimatplaner.
  • En vägledning som åtföljer rekommendationerna med specifika exempel från medlemsstaterna.

Planen innehåller också åtgärder för att påskynda elektrifieringen av EU:s energisystem från dagens 23 procent till 33 procent år 2030 genom:

  • En fördubbling av den nuvarande utbyggnadshastigheten för individuella värmepumpar, vilket innebär ackumulerade 10 miljoner enheter under de kommande fem åren.
  • En ökning av energieffektivitetsmålet till 13 procent i energieffektivitetsdirektivet (tidigare 9 procent).
  • Att medlemsstaterna kan överväga vissa skatteåtgärder för att uppmuntra användningen av värmepumpar och elfordon (och vätgas).
  • Att uppmuntra intressenter inom produktion av förnybar energi (till exempel sol, vind, geotermisk energi, biomassa och värmepumpar).

584 miljarder Euro investeras i elnät

EU förutspår totalt 584 miljarder Euro 2030 i investeringar i elnätet, vilket är ytterligare 39 miljarder euro jämfört med fit-for-55.

För vätgas sätter REPowerEU ett mål på 10 miljoner ton inhemsk förnybar vätgasproduktion och 10 miljoner ton förnybar vätgasimport till 2030 (varav 4 för ammoniak). Delmålen för förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung (RFNBO) i direktivet om förnybar energi föreslås höjas för industri (75 procent upp från 50 procent) och transport (5 procent upp från 2,6 procent). EU kommer även att inrätta en plattform för gemensamma inköp av importerad vätgas. EU förväntar sig att cirka 30 procent av EU:s produktion av primärstål kommer att vara koldioxidfri till 2030, vilket kräver 1,4 miljoner ton förnybar vätgas.

Samtidigt som RePowerEU presenterades lade EU-kommissionen fram två delegerade akter om förnybar vätgas och elektrobränslen (RFNBO), som är mandaterade under artikel 27 i det gällande förnybartdirektivet. I dagsläget omfattar de vätgas och elektrobränslen i transportsektorn. I utkastet till reviderat förnybartdirektiv (REDIII) som just nu förhandlas i rådet föreslås att reglerna utökas till att gälla även andra sektorer, med delmål för förnybar vätgas i transport och industri. De båda delegerade akterna ligger ute för offentligt samråd till den 17 juni och är öppen för alla att svara på.

Den ena akten reglerar under vilka omständigheter vätgas får räknas som förnybar.

Den andra akten sätter metod för beräkning av växthusgaser för vätgas och elektrobränslen.

Källa: Svensk Vindenergi

 

 

 

 

 

 

 

Till:

  • Anette Wennberg

Fre 2022-06-03 17:10