Sitra: Fram till 2050 kommer Finlands elbehov att fördubblas och den billigaste lösningen är vindkraft

Med dagens teknik skulle det behövas cirka 10 000 nya vindkraftverk för att Finland ska kunna möta framtidens elbehov och bli koldioxidneutralt så kostnadseffektivt som möjligt. Det är resultatet i en studie finländska jubileumsfonden Sitra låtit göra. Foto: Tuulivoimayhdistys

Det mest kostnadseffektiva sättet att förse Finland med el är vindkraft på land, enligt Sitra, skriver nyhetssajten Svenska Yle.

Sitra är en offentlig organisation, men fonden är inte underställd statsrådets eller dess ministeriers behörighet. Enligt ett beslut som riksdagens justitieombudsman fattade i juni 2016 är Sitras juridiska ställning jämförbar med de självständiga offentligrättsliga inrättningarna som avses i de allmänna lagarna om förvaltning.

– Det här är en grov uppskattning. Eftersom tekniken inom vindkraft utvecklas hela tiden och vindmöllorna blir effektivare går antalet förmodligen ner till mellan 5000 och 8000, säger Janne Peljo, projektledare för klimat- och miljölösningar i Sitra till Svenska Yle.

Antalet vindkraftverk i Finland i dag är drygt 840 och de producerar 10 procent av landets el.

I enlighet med statsminister Sanna Marins regeringsprogram ska Finland bli koldioxidneutralt senast år 2035 och koldioxidnegativt efter det. Enligt studien ”Enabling cost-efficient electrification in Finland” är det fullt möjligt för Finland att nå klimatmålen inom den tidsplanen.

I praktiken förutsätter det att fossila bränslen ersätts av utsläppsfri elektricitet inom industri, trafik och uppvärmning.

Studien gjordes av en internationell arbetsgrupp från konsultföretagen Compass Lexecon och Enerdata samt forskare från Villmanstrand-Lahtis tekniska universitet. Studien baserar sig på en modellering av energisystemet och elmarknaden, intervjuer med experter och på workshoppar.

I studien uppskattas det att en omfattande elektrifiering av Finlands ekonomi ökar elbehovet med mer än en femtedel från nuläget fram till år 2035. Fram till år 2050 kommer den årliga elförbrukningen i Finland att fördubblas från den nuvarande nivån på cirka 80 terawattimmar till närmare 170 terawattimmar.

För att svara mot den här ökningen i förbrukningen, måste Finlands elproduktionskapacitet mer än tredubblas från nuvarande cirka 20 gigawatt till över 70 gigawatt fram till 2050. I det modellerade scenariot utgörs merparten av den nya produktionen av landbaserad vindkraft, som ger billigare el än vindkraft till havs eller kärnkraft.

I dag utgör landbaserad vindkraft alltså ungefär 10 procent av Finlands elproduktion, men år 2050 enligt scenarierna i rapporten ökar den till 70 procent. Jämföras kan att i Danmark står vindkraft redan nu för över hälften av elproduktionen.

Den här modellen räknade inte med vindkraft till havs eftersom det är ett dyrare alternativ. Den som grundar en vindkraftpark ute till havs ska också stå för kostnaderna för att koppla elen till stamnätet. En utjämning av skattekostnaderna mellan landbaserad och havsbaserad vindkraft och en transparent hyresnivå har föreslagits.

Vindkraften som sådan räcker heller inte. Studien betonar att vindkraftproduktionen, som varierar enligt vädret, behöver kompletteras med flexibilitet i efterfrågan, energilager och flexibla energiformer som vattenkraft. Dessutom krävs goda överföringsförbindelser inom Finland och också till grannländerna.

Under de kommande årtiondena förutsätter det stora investeringar i elproduktion och -lagring, ansenliga tilläggssatsningar på stamnätet samt gränsöverskridande överföringsförbindelser. I eldistributionsnäten som finns närmare konsumenterna behövs däremot inga betydande extra satsningar förutom de nuvarande planerna.

Men om det å andra sidan inte finns tillräckligt med landbaserad vindkraft tillgänglig, behövs det mer kärnkraft, batterier och importerad el. Om en fullskalig flexibilitet i elförbrukningen inte nås, behövs fler ellager och elproduktion som motvikt för att täcka lagringssvinn. Det leder till ökade kostnader.

Allting kan inte ersättas med el. Till exempel inom kemiindustrin kan dock rent producerat vätgas eller hållbar biomassa användas i stället för fossila bränslen.

 

 

Med vätgas kan man tillverka syntetiska bränslen som kan användas i flyg-, båt- och tung trafik där det är svårt att hitta andra utsläppsfria bränslen. Ett omfattande utnyttjande av väte minskar behovet av biomassa och batterier, men samtidigt ökar elförbrukningen ytterligare. Detta eftersom bränsle producerat genom elektrolys, kräver mycket el.