Storbritannien öppnar supportväskan för lokal havsbaserad vindproduktion

Storbritannien satsar på att få in fler av de stora tillverkarna eller att få dem att utöka sina produktionsavtryck. Foto: IEA

Den första finansieringen från den en och en halv miljard pund som den brittiska regeringen kommer att betala för att locka fram mer produktion till landet går främst till sydkoreanska och holländska stiftelseproducenter.

”Fundamentet måste förstärkas”. Detta har varit den brittiska regeringens uttalade ambition de senaste åren. Politikerna vill skapa fler jobb i utbyte mot att ha byggt 40 gigawatt havsvind fram till 2030.

Detta gäller särskilt produktionspositionerna i de norra engelska och skotska hamnstäderna.

Nu lägger regeringen pengar bakom orden. Med en helt bokstavlig tolkning av att stärka grunden. Den sydkoreanska stålproducenten Seah stöds alltså i etableringen av det som kallas "världens största" monopolanläggning i Able Marine Energy Park i Humber, medan holländska Smulders stöds i utbyggnaden av dess anläggning i Newcastle.

Hur mycket de två företagen får i startstöd anges inte men brittiska regeringen har delat 1,56 miljarder pund till investeringssystemet för offshore vindtillverkning.

- Dagens investeringar kommer inte bara att glädja det brittiska industriella hjärtat genom att skapa och stödja tusentals kvalitetsjobb. De kommer också att gynna hela Storbritannien när vi arbetar för att få fler producenter i landet, locka fler investerare och öka exportmöjligheterna, säger den brittiska ministern för näringsliv och energi, Kwasi Kwarteng.

Det är dock långt ifrån bara i grundproduktion som britterna satsar på att få in fler av de stora tillverkarna eller att få dem att utöka sina produktionsavtryck.

Siemens Gamesa håller för närvarande på att få tillstånd att fördubbla sitt produktionsområde vid turbinbladfabriken i Hull. Nyligen meddelade General Electric att turbinbladen för Dogger Bank kommer att byggas vid den nya fabriken i Teesside från och med 2023.

Det är dock inte uteslutande med morot, som det tidigare EU-landet försöker kapa en större del av försörjningskedjan. Den sektoröverenskommelse som nåddes förra året mellan den brittiska regeringen och representanter för vindkraftindustrin kräver en lokal produktionsandel på minst 60 procent av värdet på investeringar i havsbaserade vindprojekt.

Det handlar i princip en avsiktsförklaring snarare än ett juridiskt bindande avtal. För även om Storbeitannien har valt bort EU, har regler mot konkurrensbegränsande stöd fastställts i handelsavtalet mellan EU och Storbritannien, precis som ett krav på lokal produktion, som också strider mot WTO:s regler.