Estland vill satsa på vindkraftparker till havs, men hindren på vägen är många

Framtidsbild även i Estland? Landets sägs enligt den senaste officiella bedömningen ha potential att bygga havsvindkraftverk med en årlig kapacitet på 7 300 megawatt – så att det räcker både för att täcka eget behov och för export. Creative Commons, Kredit: Dirk Goldhahn

Estland planerar upp till åtta stora vindkraftparker till havs. Om alla förverkligas handlar det om över 1 000 vindkraftverk i Östersjön. I praktiken blir de knappast fler än hälften så många före år 2050.

- Jag hoppas att vi får så många vindkraftparker till havs att vi täcker hela Estlands elbehov och i framtiden kan exportera grön el, säger Terje Talv, vd för Estlands vindkraftförening till nyhetssajten Svenska Yle.

Om tekniken för att framställa vätgas ur vindkraft dessutom utvecklas kan den användas för att driva kollektivtrafiken – det är åtminstone ambitionen, enligt henne.

Så blir vårt vackra land jättegrönt och en bra livsmiljö för alla, säger Terje Talv, vd, Estlands vindkraftförening

– Vi vet ju inte egentligen alls hur vindkraftverk till havs påverkar fiskarna eller fåglarna, säger Inge Talts, som har lett kampen mot vindkraftparker utanför Dagö i flera år.

Talts påpekar att det handlar om enorma mängder byggmaterial som ska ut på havet. Många vindkraftparker planerar möllor med en rotordiameter på över 200 meter.

Problemet är, till stor del på grund av lokalt motstånd med Inge Talts i spetsen, att Estland femton år efter att det första havsvindkraftprojektet inleddes har noll vindkraftverk på havet.

Havet utanför Dagö är tomt på vindkraftverk eftersom lokalbefolkningen lyckades stoppa utvecklingen av en vindkraftpark utanför ön.

EU-kommissionens handlingsplan för klimatet, EU:s gröna giv, kräver att Estland överger det smutsiga fossila oljeskiffret, som hittills står för det mesta av Estlands elproduktion.

För de estniska makthavarna är det viktigt att fasa ut oljeskiffret för att hålla sig på god fot med EU:s större makthavare.

En annan aspekt som i det marknadsliberala EU kan få ännu större betydelse än pressen från Bryssel är marknadskrafterna.

Elmarknaden runt Östersjön är enad i en gemensam marknad och planerna i Finland att bygga mer vindkraft på land kan mycket väl göra estnisk vindkraft till havs icke-konkurrenskraftig.

Två statsägda bolag har havsvindkraftprojekt på gång och Elering bygger ut nätet först när regeringen har garanterat att det blir något av planerna.

Företaget hoppas bli klart med sin park utanför Ösel om sju år. 1 400 MWs kapacitet ska det bli. Bolaget tävlar med statsägda Eesti Energia om vems vindkraftpark som blir klar först.

Eesti Energia krävde nyligen statliga prisgarantier för att gardera sig mot låga elpriser om tio år, så pressen på makthavarna i Tallinn att ge vindkraften en marknadsfördel är stor.