Geopolitisk oro driver fram ny boom för energilagring

Batterilager används i allt större utsträckning för att lagra överskottsel från vind- och solkraft och sedan leverera energi när produktionen minskar eller efterfrågan ökar. Foto: Trawa
Batterilager används i allt större utsträckning för att lagra överskottsel från vind- och solkraft och sedan leverera energi när produktionen minskar eller efterfrågan ökar. Foto: Trawa

Den fortsatta oron i Mellanöstern kan ge en ny skjuts åt Europas marknad för batterilager. Samtidigt riskerar samma konflikt att skapa nya problem för leveranskedjorna och öka kostnaderna för framtida energiprojekt.

Det bedömer experter från det belgiska konsult- och teknikföretaget 3E, som nyligen analyserat utvecklingen för marknaden för batterilagringssystem, så kallade BESS (Battery Energy Storage Systems).

Högre energipriser ökar värdet av lagring

Enligt analysen bidrar den geopolitiska osäkerheten i Mellanöstern till stigande energi- och gaspriser i Europa.

Det gör flexibilitet och energilagring mer värdefulla för elsystemen samtidigt som argumenten för ökad inhemsk elproduktion från förnybara energikällor stärks.

Risk för högre kostnader

Samtidigt pekar experterna på att batteribranschen fortfarande är starkt beroende av asiatiska leveranskedjor.

Störningar i sjöfarten och logistiken genom Persiska viken riskerar därför att påverka tillgången på viktiga råvaror och komponenter.

Kostnader för bland annat litiumförädling, svavelsyra, aluminium och elektronik kan stiga, vilket i sin tur kan leda till högre investeringskostnader eller förseningar i projekt.

Marknaden mognar snabbt

Enligt 3E håller den europeiska batterimarknaden på att utvecklas från en tidig tillväxtfas till en mer mogen infrastruktursektor.

Utbyggnaden väntas accelerera kraftigt mellan 2026 och 2028, men samtidigt börjar vissa intäktsmodeller att nå mättnad.

Särskilt gäller detta marknaden för automatiska frekvensregleringstjänster, så kallade aFRR, som i dag är en av de viktigaste intäktskällorna för batterianläggningar.

Tyskland och Frankrike först mot mättnad

Storbritannien var den första europeiska marknaden där intäkterna från stödtjänster började pressas när allt fler batterilager anslöts till nätet.

Nu väntas liknande utveckling i flera andra europeiska länder.

Enligt prognosen kan marknaden för fristående aFRR-baserade batteriprojekt bli mättad i Tyskland och Frankrike redan under perioden 2027–2028. I Spanien väntas utvecklingen ske senare, mellan 2028 och 2030, medan Italien bedöms ha större tillväxtmöjligheter även efter 2029.

Längre lagringstider blir viktigare

När marknaden mognar väntas batteriprojekten i allt större utsträckning fokusera på längre lagringstider.

Experterna bedömer att marknaden successivt kommer att gå från tvåtimmarslösningar till fyratimmarsbatterier, samtidigt som kombinationer av solkraft, vindkraft och energilager blir vanligare.

Kapacitetsmarknader och andra ersättningssystem väntas också få större betydelse för projektens lönsamhet.

Batterier blir en del av kärninfrastrukturen

Mot slutet av decenniet väntas batterilager spela en alltmer central roll i Europas energisystem.

Enligt analysen kommer batterier omkring 2030 att betraktas som grundläggande nätinfrastruktur snarare än som en ny tekniksektor.

Det väntas locka fler institutionella investerare och energibolag samtidigt som avkastningen blir mer stabil, även om de allra högsta vinsterna från marknadens tidiga tillväxtfas sannolikt minskar.

Källa: Renewables Now, 3E BESS Revenue Optimisation Report.

Fakta

Teknik: BESS (Battery Energy Storage Systems)

Användning: Energilagring för elnät, vindkraft och solkraft

Största intäktskälla i dag: aFRR (automatisk frekvensåterställningsreserv)

Förväntad mättnad: Tyskland och Frankrike 2027–2028

Spaniens utveckling: 2028–2030

Framtida trend: Längre lagringstider och hybridprojekt

Prognos för 2030: Batterilager väntas bli en central del av Europas elnätsinfrastruktur.